Ingen julstress i år! Så är det för oss detta året. Det blir en lugn jul här hemma i all enkelhet. Lite julmys förstås men som sagt en liten jul med betoning på liten. Nåja! Lite stress blev det idag när det skulle handlas. Scilla och Katrina har varit med mig runt i bilen på lite olika ställen; Djuraffären, mataffären, en mataffär till och sist handla blommor. Vi mellanlandade i Amiralitetsparken för lite löst spring. De flyger fram tillsammans numera. De är helt enkelt pigga som fasen! Scilla är i högform och sprallar och springer på en gång. Lilla K som är den lite mer mogna av dem springer och busar hon också fast hon är lite mer av en storasyster till det lilla vita sprallet. De har så kul tillsammans och det är så himla roligt att se.
Nu har vi landat här hemma. All mat är uppäten för idag och nu ligger de och gnager på varsin tuggring här i varsitt hörn. De verkar rätt nöjda. Nu ska vi vara lediga tillsammans i några dagar och vila och mysa. Skönt!
Nu önskar vi Dig som läser bloggen en riktigt, riktigt God Jul!

God Jul önskar Scilla och Lilla K...!


Liten svart Julprinsessa...


Och en liten vit Julprinsessa...!

Det har varit så trist blåsigt och regnigt väder nu ett tag så det är svårt att få de där sköna utestunderna. Scilla och Katrina var med mig på jobbet i fredags förmiddag. Där kunde de ligga i mitt rum under några timmar. När de kom passade de på att löpa amok i de långa korridorerna vi har. Två parallella  korridorer med gångar emellan blir en perfekt bana att rusa runt på för två Greys. Det visslade till ordentligt till mångas förtjusning. Det behövs lite fri lek och friska fläktar emellanåt...
Förra veckan promenerade vi i Vämöparken och jag såg då att de hade säkrat upp fårhagarna där med ordentliga stängsel. Tänkte att det kunde vara en alternativ springplats för tjejerna. De har tydligen haft problem med djur som har smitit ut innan och har därför säkrat upp. Nu går där inga djur så nu är det fritt fram för springglada töser. Idag tog vi en tur dit och det blev en riktig hit! De flängde runt där så det stod härliga till. De leker med varandra på ett nytt sätt nu när de springer. De har över huvud taget mer kul ihop numera. Riktiga kompisar! Scilla springer väl så snabbt som Katrina. Hon har ju inte riktigt hängt med fullt så snabbt innan. Två skitiga hundar hoppade nöjt in i bilen när de var färdigsprungna. Kul att vi har ännu en plats att gå till nu.
Vår nyopererade mormor är hemma sedan igår. Nu blir det lindat rakt ben med skena och kryckor i sex veckor. Läkaren som opererade säger att benet ska bli helt återställt. Nu blir de kommande helgerna annorlunda än vi hade tänkt och sett fram emot då planerade reosr får ställas in. Inget roligt alls men det är så det är nu. Det går nya tåg...

Glada i ny hage...


Nu lyfter vi...!

Det var ett tag sedan...Har haft ett bloggstiltje! Tycker helt enkelt inte att jag har haft så mycket att berätta i kombination med att jag har haft mycket annat för mig. Har fått mycket undranden kring om jag har slutat blogga. Det har jag alltså inte men en liten paus har det blivit. Får se lite hur jag ska förhålla mig till bloggeriet framöver...
Idag har det varit riktig dramatik. Det är faktiskt riktigt tråkigt och oturligt. Mormor har snubblat vid ett övergångsställe i stan. Hon var ute med tjejerna så de var med om detta de också. Hon slog sig allvarligt i sitt ena knä och skadade sitt ansikte då hon föll handlöst med ansiktet rakt ner i asfalten. Tillskyndande vänliga människor hjälpte henne och ringde 112. Polisen kom och räddningstjänsten kom och ambulansen kom så småningom. Flera samtal ringdes för att få tag i mig men jag satt upptagen och fick tag i mamma först när hon var på väg i ambulansen till akuten. Olyckan hände precis i närheten av där jag jobbar och några av mina kollegor såg pådraget vid olycksplatsen. När jag väl fick prata med mamma så säger hon att Scilla och Katrina blivit omhändertagna av polisen och att hon var på väg till akuten med ett skadat knä. Själv sprang jag till polishuset direkt. Tur att det ligger alldeles nära mitt jobb! En kvinnlig, ung polis hade tagit hand om tjejerna. De hade nog varit där någon halvtimme skulle jag tro. Katrina var alldeles avstängd och Scilla var stirrig och jättelycklig när jag kom. Jag kan bara gissa mig vad de har upplevt i denna stund. De har varit helt slut resten av dagen. Det är precis som att de har gått tillbaka i gammalt beteende. Mamma berättade senare att de båda hade stått så nära, så nära henne hela tiden när hon låg där på marken med filtar på sig och alla människor runt omkring. Den snälla polisen som hjälpte till ska ha ett stort tack för hur hon hjälpte till med tjejerna! Mormor var noga med att säga att det inte berodde på tjejerna att hon hade snubblat. De gick helt lugnt vid hennes sida när de gick över gatan. "Jag bara stupade", sa mormor. Mamma fick toppenhjälp av alla som var inblandade. Ambulanskillarna trodde att knäskålen hade hoppat ur led men det visade sig tyvärr att knäskålen är helt spräckt i två delar. Mamma opereras nu och jag får vänta till i morgon för att få veta hur det har gått. Det blir många frågetecken att lösa i detta men vi får vara tacksamma. Det kunde ha varit värre...! 
Nu har vi bara tagit det lugnt sedan jag kom hem. De har vilat ensamma här hemma i eftermiddag. Nu ligger de här i var sitt hörn. Katrina väldigt,  väldigt nära matte och Scilla i soffan bredvid. I morgon blir det fortsättning på denna historia...

Vilar ut i hemmets lugna vrå...

Lilla hjärtat blev omskakad idag...!