I morse så hände det ofrånkomliga. Morfar har kämpat färdigt och har lämnat oss. Vi är alla så ledsna. Jag känner med stor tacksamhet och kärlek att jag verkligen har haft en pappa som på alla sätt har funnits där för mig i alla år och att Joel har fått växa upp och ha sin älskade morfar så nära. Morfar har ju inte bara varit morfar åt Joel utan även åt våra fyrbenta. Flora och Amos fick finnas här nära tillsammans med morfar i många år. Katrina fick även hon ta del av morfars kärlek och omsorg från det hon kom till oss förra sommaren. Alla har de varit så glada för morfar. Även lilla Scilla blev hjärtligt emottagen av honom för några veckor sedan. Det var viktigt för honom att få säga att även hon var välkommen. För sådan var han morfar. Alla var välkomna!

Morfar som vi gärna minns honom...

Tack för kommentarer på bloggen. Det är alltid lika trevligt att få era små bekräftelser. Bra att veta att det kan uppstå kräkningar vid övergången. Dagen idag har varit lugn. Tjejerna har också Magnussons torrfoder och får nu detta uppblandat med det färska till att börja med med. Det har  varit ett riktigt skitväder idag om man ska vara ärlig. Någon lövmarknad har det inte blivit för min del. Har varit uppe på sjukhuset hos pappa och mamma har varit här och ätit tillsammans med mig efteråt.
Tänkte bjuda på en liten historia från min barndom så här på lövmarknadsdagen. Några av er kanske har hört den redan.
Lövmarknaden är en traditionsenlig klassisk marknad som hålls på stortorget dagen för midsommarafton. Det har alltid varit  en trevlig inledning på midsommarhelgen för oss här i Karlskrona. Blommor, kransbinderskor, körsbär och alla slags marknadsprylar och krims krams. Förr höll marknaden igång fram till midnatt men det har upphört nu i "modern tid". På den tiden som jag var barn, och nu pratar vi 60-tal, hade vi som tradition att samlas hemma hos min farmor efter att vi hade varit på marknaden. Just denna lövmarknad cyklade vi till stan och jag cyklade själv på min allra första tvåhjuling. Det var en turkosblå fin liten cykel, minns jag, och jag var fem år. När vi cyklade hem sent på lövmarknadskvällen var jag trött så pappa höll mig om ryggen och föste på så att det skulle gå lite fortare. När vi cyklar över Pantarholmen ser jag paret som driver tobakshandel på gatan utanför sin affär. De har sopborste och skyffel  med sig. "De ska in och sopa upp på torget efter lövmarknaden" sa pappa. Jag frågade om det där sedan flera gånger. "Ska de sopa hela torget?" och "varför ska de göra det?". "Det är torgdag i morgon du förstår väl att de måste ta bort allt skräp" fick jag till svar. Jag kunde nog inte riktigt släppa det där för jag återkom flera gånger till detta att paret Merkel, som de hette, skulle sopa hela torget efter lövmarkanden med sin lilla sop och skyffel. Mamma och pappa tyckte nog att jag tjatade lite för mycket om det där till och med. Långt senare säger jag vid ett annat tillfälle att "där är de som sopar på lövmarknaden". Mamma som mycket väl kom ihåg det där eftersom jag hade tjatat om det så mycket fick då ihop historien. Vad jag inte såg när vi cyklade  över Pantarholmen där på kvällen efter lövmarknaden var kommunens stora soplastbil som var på väg in till stan med ett helt gäng med gubbar. Den där historien skrattades det åt många gånger. Inte minst paret i tobaksaffären som fick ta del av historien. Jag tycker att det är en riktigt söt historia som säger en del om hur olika vi kan uppfatta en situation. Nu redde vi upp det hela och jag fick bekräftat det som jag hela tiden tänkte. Att det var en omöjlig uppgift för paret Merkel, med den där lilla sopen och skyffeln, att sopa upp allt skräp efter lövmarknaden.

Ha en riktigt trevlig midsommar!

Det händer då alltid något...
Katrina slog i benet igår och fick en liten sårskada. Detta har hon naturligtvis slickat på och i morse tvättade jag av såret och la på en kompress och lite bandage för att undvika mer slickande. Huden har rispats upp. Inget djupare men ändå ett sår. Inte konstigt att det blir sårskador som de far runt här och härjar. Det är rena cirkusen här på morgonen och Goofy i familjen trissar upp det hela. Katrina är inte sen att haka på. Leksakerna flyger över golven och tjejerna likaså. Jag måste "bygga ut"!
Vi var och hämtade färskfodret nu på eftermiddagen. Nytt är beställt att hämtas om 14 dagar. Nu ligger det en korv för upptining i kylen. Det blir premiär i morgon för den nya kosten. Tänker blanda 50/50 färskfoder/torrfoder inledningsvis. Kartongen var högintressant för tjejerna. De slickade till och med på kartongen och verkade väldigt ivriga så det blir nog roligt att sätta fram den nya maten.
När vi hade varit och hämtat kartongen med mat så tog vi en tur till hagen. Där sprallade de loss. Inte minst, lilla tokstollan, Scilla som har mest behov av spring. När vi kom hem upptäckte jag en sårskade på Scillas rygg. Tänk att jag inte märkte när detta hände. Hon har inte klagat alls. Men det är klart att det kan hända i leken att någon blir riven. En tre centimeter lång reva. Inte djup alls vad jag kan se men huden har fått sig en ordentlig törn. Det blöder inte men revan går igenom huden. Ser lite läskigt ut mot den vita pälsen. Hon bryr sig inte och försöker inte nå såret för att slicka. Jag rengjorde bara. För säkerhets skull ringde jag veterinären och kollade vad de tyckte. Frågade även om skadan på lilla K. De sa att jag hade gjort rätt. Får ändå ha lite koll på de där såren. Nu sover de här. Vi var ute halv nio senast. Tror inte att de behöver gå ut mer. Jag orkar inte dra upp dem nu när de sover så sött. Tror de är ganska nöjda för dagen.

Lilla K med bandage...



Sårskada nummer två...



Trött efter dagen...

Igår var de trötta hela dagen tjejerna. Vi var till hagen en stund på morgonen och där efter tog de det lugnt hela dagen med några kortare promenader bara. De var själva här hemma ett par timmar medan jag var i stan. På kvällen hade vi besök av en god vän och det är ju alltid lika trevligt. Scilla och Katrina tycker också att det är kul och uppförde sig exemplariskt. Scilla höll lite för nära koll på vad som fanns på bordet men gick snällt och la sig på sin plats när jag sa till henne.
Jag somnade med en svart skönhet intill mig och vaknade med en vit. Det hade bytt plats under natten tjejerna. Katrina anslöt sig när vi hade vaknat och vi hade en mys och gos stund innan det var dags att gå ut. Det är så roligt på morgonen nu när de hälsar så vänskapligt på varandra och sedan busar runt här som två riktiga tokstollar. Lycka!
Vi har nu gått en lugn morgonpromenad unden någon timme med mycket nos. Det är lite mulet idag och behaglig temperatur. Perfekt hundväder. Frukosten är avklarad. Nu sover de goda vännerna sin förmiddagssömn här på olika håll. Scilla ligger här nära mig, på en filt, som vanligt. Katrina smög nyss undan till något annat mjukt ställe.
Det är lördag. Vi får se vad vi ska hitta på idag...

Trött...


Morgonmys...

Kände mig lite osäker på hur mycket nya intryck jag skulle utsätta Scilla för igår. Det var ju varmt som bara den så vi gjorde kortare turer ut, drack och vilade mellan varven och gjorde dessutom ett besök hos mormor och morfar för lite fika på balkongen med mormor. Scilla finner sig otroligt väl till rätta och landade efter husesyn på en mjuk ryamatta. Scilla hälsade på morfar som låg och vilade. Mormor har även hon blivit blixtkär i Scilla. Det är ju inte svårt...Detta är en cool tjej som tar alla trappor i ett huj utan tvekan. Lilla K tvekar alltid i trappor men hon kanske blir lite modigare nu med en så tuff liten syster. När vi kom hem här så började Scilla leka och skutta så jag förstod att det fanns lite energi som behövde ventileras. Vi tog en tur till hagen tillsammans. In i bilen som ett skott hoppar hon lilla Scilla. Katrina ska lyftas in. Inga problem att åka tätt tillsammans har de flickorna. Scilla behövde verkligen busa av sig. Katrina var lite låg igår och hade inte lika mycket spring i benen. Fast lite sprall blev det innan myggen började bita. Katrina lider verkligen av mygg och knott. Hon får röda märken speciellt på den tunna huden på magen. Scilla är en tjej med glimt i ögat och ser underbart kul ut när hon springer. Katrina springer effektivt och rent fast hon kan också busa till det. Hon har grace lilla K. Det vill jag inte påstå att Scilla har direkt. Alla är vi olika...Scilla har potential till att bli flockens clown. En mycket söt clown dessutom!
Idag blir det ännu en varm sommardag. Efter morgonpromenad och frukost sover tjejerna i varsin hörna här. Katrina har lilla huset som lägerplats. Huset står på min högra sida när jag sitter här och äter frukost. På min vänsta sida ligger Scilla på sin bädd. Bädden flyttar vi runt nu då hon har tagit den till sin säkra plats. Hon har legat på den hela natten intill min säng. Katrina har då legat i sängen hos mig.
Jag har lämnat hemmet i några minuter för en runda till tvättstugan. Jag hörde vid hissen att Scilla skällde lite först. När jag kom tillbaka hade hon tystnat men var jätteglad när jag kom igen. Nu planerar jag min andra utbrytning för jag måste hämta upp tvätten. Vi ska ta en promenad till Saltö senare. Katrina visar vägen. Scilla flyter bara med hon...

Efter sprallet...


Nosa och äta gräs är också trevligt...


Sprallbild får vi ta en annan gång...

Det är bara att tacksamt ta emot...
Scilla är omedelbar, mjuk, tillgiven, söt, kelig och min. Så självklart kommer hon hit och kliver direkt in i våra liv och i mitt hjärta. Hon är så mild och försiktig och samtidigt har hon bus i blicken. Hon har skojat med mig idag och leker med små skutt emot mig. Så kom hon här ikväll och smög så försiktigt upp hos mig i schäslongen och kröp ihop på min arm. Hur ska man kunna förstå att detta lilla liv har varit så utsatt... 

Lilla Scilla...