Första oktober i morgon och idag är det som den finaste sommardagen här. Det har varit lite knalt med inlägg här på bloggen. Är det inte det ena så är det det andra...Jag har fått bekymmer med mitt vänsterben som svullnade upp här, från knäet ner till ankeln, tidigare i veckan. Ja, jag har sökt upp sjukvården! De tog prover och mätte min vad som är fyra cm tjockare på vänster än höger. Inget allvarligt vad man kan se så långt. Det blir dock inga långa promenader i helgen för jag har ont i benet och får hålla mig i stillhet. Tur att vi har parken och hagen!
Hur som helst är det helg och vi kan vara tillsammans här hemma mina små fyrbenta tjejer och jag. Vi åker in till parken i morgon förmiddag och sen ska de få följa med till djuraffären. Det är ju lördag så då får de ha färgglada halsbanden! Vi har varit i parken tidigare i veckan och då var det flera nya bekantskaper där av alla de sorter. De finner sig tillsammans de flesta. Gode värld vad mycket hundar det finns i stan! 
Var iväg för att hämta mera foder tidigare idag. Det är några korvar kvar i frysen och det behövs påfyllning. Men tyvärr så fanns det ingen mat hos återförsäljaren och jag vet sannerligen inte hur jag ska göra med detta. Ett par dagar till har jag mat men sen...Det får bli en nödsäck med torrfoder från djuraffären. Jag vet inte om jag står ut med att ha det så här oredigt. Men vad ska de äta? Själv har jag handlat mycket mat oss tvåbenta. Det blir lite präktigt storkok av allt möjligt i morgon. Bland annat kalops står på programmet. Jag får nog sällskap i köket...

Fina halsbandet...


Helgfin...

En söt liten familj på promenad i härligt höstlandskap vid Dalälven!

Joel, Emelie, Bell och så Lilleman Amos förstås...!

Bilden har Emelie riggat

Hon är (nästan) alltid först den lilla svarta. Släpper dem, som sagt, alltid i entrén när vi kommer hem och sen springer de på loftgången fram till vår ytterdörr. För det mesta så vinner lilla K. Men hon kämpar väl den lilla och hon är nog lika glad ändå trots "förlust". Idag tog vi en promenad till fotbollsplanen fram och tillbaka. Jag upplever att Katrina inte är riktigt nöjd med släppen i hagen och parken. Hon behöver springa fritt i varv utan störningar. Vi hoppade in på planen hon och jag medan Scilla fick stå över och vänta utanför med Rolf. Hon gillar inte riktigt att bli lyft hur som helst Scilla så det är lite knepigare att få in henne över staketet. Katrina är lite mer "oöm" så det går bara bra att lyfta över henne. Scilla har inte samma sätt att röra sig på heller. Hon skuttar och leker mer och då räcker hagen och parken utmärkt. Och se där! Hon springer som sjutton i stora varv, lilla K och sen är det bra och hon är nöjd och glad och går med svansen i vädret hela vägen hem. Hon gillar det där. Det märks på henne. Vi får gå dit lite oftare nu när fotbollssäsongen är slut och innan det blir för blött på planen.
Nu vilar vi framför Tv:n. Det är bra söndagsprogram tycker jag. Om detta bryr sig dock inte Scilla och lilla K. De myser i soffan bredvid sin TV-tittande matte.

Alltid först...

Lördagsmorgon med lång frukost och två fyrbenta som ligger och softar i sofforna. Hoppas på fint höstväder så att vi kan gå en härlig promenad men det ser dystert ut på himlen just nu. Scilla äter lite lätt i småportioner. Magen är inte stabil än...Kokt ris och skonkost blandat och sen den där stabiliserande pastan som hon inte vill ha. Den vill däremot Lilla K ha. Hon äter allt som serveras av dietkost och mediciner. Dessutom håller hon sig längst fram i kön när både risavkok och allt annat serveras. Hon har den egenheten, mitt lilla svarta näbb, att vara först på allt. Hon kissar som en hanhund med ena benet upp mot stolpar och träd, skäller på de som hon inte tycker om och sprätter med full kraft när hon har uträttat ett ärende. Scilla hänger oftast bara med. Fast hon kan hon också. Det har jag ju berättat om tidigare. Nu är hon lite sjuk stackarn så jag önskar just nu bara att magen ska bli helt återställd så att hon kan äta som vanligt. För egen del har man ju reserv för en magåkomma men en greyhound tappar snabbt det lilla hull som finns. Om man ändå hade den förbränningstakten...

Hoppas på fin höstpromenad även denna helg...

Så är det då dags igen...Denna gången är det lilla Scilla som har ont i magen. I våras var det Katrina som hade en maghistoria. Lilla Scillet har förmodligen tuggat i sig något läskigt så magen sa ifrån igår kväll och i natt har vi varit ute en gång i timmen. Tur att jag sover lätt som en småbarnsförälder. Scilla säger inte till högt när hon behöver gå ut. Hon trampar runt som en orolig ande bara och det vaknar jag av som tur är. Katrina låter ju som ett brandlarm hon vid dessa tillfällen. Det gör ont i magen och Scilla skriker högt när hon sitter där och trycker på. Scilla och jag har alltså mer eller mindre varit vakna hela natten. Katrina har nog också sovit lite oroligt så idag har de varit trötta. Nu har vi varit hos veterinären och handlat lite skonkost. Scilla låg så ynkligt i bilen och tryckte intill Katrina när jag var inne och handlade. Det är så synd om henne! Idag är det fasta för Scilla vilket inte är helt oproblematiskt då hon som vanligt är hungrig. Katrina ska ju ha sin mat naturligtvis och Scilla förstår inget så klart. Nu ska vi ta det lugnt med mat och börja med små portioner. Jag vill slippa ett långvarigt elände med detta. Med Katrina gjorde jag nog misstaget att börja med för mycket mat för snabbt så därför gick sjukan runt för länge så då blev det ju medicin och kortison vill jag minnas. Håller tummarna nu... Det är så ledsamt och ynkligt med sjuklingar.  

Tätt intill i bilen...

Tjejerna har sina mönstrade halsband på lördagar och söndagar. Jag tror att de förstår skillnaden. Vi är lediga när jag tar fram de fina mönstade halsbanden. På sista kvällsrundan, då vi bara går ut på baksidan av huset, så tar vi bara snabbkoppel på. Då vet de också att det bara är kvickt ut och sen in igen. Jag tar alltid av deras koppel i hissen när vi är på väg hem. De tävlar på loftgången om vem som ska komma först till dörren. Ibland håller jag kvar den ena lite, lite längre och då blir det ilfart för att hinna ikapp den första. Om jag hakar upp dörren när vi går ut på snabbrundan så springer de med full fart hem från hissen för att hinna först in till favoritstället. Vilket det är kan variera men på sista tiden har de hittat varsitt soffhörn. Så där ligger de. En vit i det ena hörnet och en svart i det andra. De ligger över huvud taget oftare på samma ställe numera. Kökssoffan är ju populär dagtid. Inte minst på lördagen då det lagas lite mer mat än annars. Då gäller det att vara i närheten för ingen av tjejerna vill missa en möjlighet till något gott. Oh, hemska tanke om den ena skulle få något om den andra inte skulle vara i närheten. Det gäller således att ha järnkoll på läget när det börjar skramlas i köket. Därför har vi också en kökssoffa. Man vill ju ligga bekvämt medan man spanar...
Igår var vi en tur till stan och i parken där de fick springa lösa en stund. Idag har vi varit i Ronneby brunnspark och promenerat. Det var ett nytt ställe för båda kan man säga. Katrina har varit där förut men det var ett tag sedan. Det är verkligen ett trevligt utflyktsmål en söndag. Att vi inte åker hit oftare?
Nu väntar jag på att sticka iväg på gympa. Tjejerna får vara ensamma hemma en stund. Sen är det avrundning på helgen. Jag gillar söndagskvällar. Det har varit en trevlig helg!

Koll från kökssoffan...

Idag har vi hämtat 16 kilo fruset käk hos Nordics återförsäljare. Den maten räcker i 14 dagar här hemma. När den där kartongen kommer in i huset så talar Scilla om att den är hennes. Det doftar blod om kartongen. Scilla gör sig märkvärdig och morrar åt Katrina. Hon i sin tur gör ingenting. Hon bara står där och fattar ingenting. "Vi brukar ju få båda två" verkar hon tycka. Det där tramsiga morrandet återkom idag flera gånger medan jag plockade in korvarna i frysen. Då tyckte jag att det fick vara bra och sa till Scilla att hon fick sluta med de där dumheterna. Jag läste några ramsor för henne med allvar i rösten. Absolut ingen stor affär men tillräckligt för att hon skulle fatta galoppen. Katrina tog väldigt illa vid sig när hon hörde detta allvar i min röst så hon smög undan till kökssoffan. Scilla stod kvar och hängde med huvudet som en vissen tulpan. Det gick nog in tror jag att det inte var önskvärt uppförande. Vi får se nästa gång. Det är något som triggar med den där kartongen...
Nu har vi klippt alla klor och alla är nöjda och glada. Frid råder medan matte spelar wordfeud med sina lekkamrater. Tjejerna ligger ända mot ända i min säng. Scilla närmst sin matte förstås. Snart är det läggdags på riktigt men först ska jag ta itu med disken i köket och sen ut i regnet för sista kvällskisset förstås.

Ända mot ända...

På Saltö finns det en skön fåtölj. Den passar alldeles perfekt för en liten grey. Det blir så mysigt ombonat tycker framför allt Scilla som har första tjing på den där fåtöljen. Även Lilla K smyger dit om den är ledig men det går lika bra med soffan eller sängen tycker hon. Scilla passar väldigt bra i den där fåtöljen. Hon "klär" i den om man så säger.
Det är bra på Saltö. Där kan man få extra godsaker så det gäller att hålla koll på när det smäller i kylskåpet. Därför blir det också emellanåt mycket spring mellan fåtöljen och kylskåpet. Det går ingen nöd på mig heller därute. I går bjöds det på en alldeles ljuvlig kantarellpasta.
Katrina är alltid så driven på vägen ut till Saltö. Hon har inte tid att bry sig om någonting annat än målet. Det har blivit en liten grej det där på något sätt men på hemvägen är hon alltid mycket mån om att "connecta" med mig på ett överdrivet sätt liksom. Det är lite roligt det där och det märker ju hon att jag tycker. Vi går där och pratar med varandra och hon tittar hela tiden upp mot mig och är så lycklig när hon går där alldeles vid min sida. Det ser nog rätt kul ut och vi har väldigt trevligt också. Igår mötte vi världens bästa Emelie på halva vägen. Hon är hemma från Gävle några dagar och hälsar på. Emelie följde med oss hem en stund. Så mysigt att få träffas!

"Perfect match"...


Fina Lilla K i fåtöljen...


Ombonat...


Soffan är också OK...


Med örat mot köket...

Så här har vi det...! I bästa fall har jag någon av mina fyrbenta tjejer hos mig i sängen när jag går och lägger mig. Inte alltid har jag det men oftast gör någon av dem mig sällskap vid läggdags. På morgonen kommer hur som helst alltid Scilla som ett brev på posten så fort hon hör att jag har vaknat. Om hon inte redan ligger där förstås. Lilla K kommer också fast hon har inte alltid tid att ligga så länge. Scilla som är världsbäst på att gosa kan ligga länge och mysa. Det är gott att ligga på mattes arm. Själv tycker jag att det är hur mysigt som helst att ha ett litet Scill på armen. I morgon är det söndag. Då blir det en extra lång mysmorgon!

Morgonmys...!

Jag har ju fullt upp med fyrbent kärlek och omhändertagnade av mina tjejer. De är så fantastiska var och en på sitt sätt och det känns som att de har varit här jämt konstigt nog. Den lilla Scillan ser till att hon får vara i centrum och pressar sig fram i alla lägen. Det finns alltid plats för en Scilla, tycker hon. Lilla K kommer sanningen att säga lite i skymundan då hon inte alls har samma uttryck och behov av att ta för sig. Det gäller att se till att hon får sin beskärda del även hon. Idag har de varit ute i nästan två timmar med mormor. De har gått en runda med mig när jag kom hem och var rätt nöjda med det. Vi gosar här hemma och det är så mysigt. Ännu mysigare nu faktiskt när det börjar bli höstigt och mörkt. 
Ikväll tänker jag lite på Amos. Jag gör det ibland. Mattes lilla gubbe som bor för långt bort för en godnattpuss. Jag får be Joel att han ger honom en från gamla matte. Mormor skickar säkert en puss hon också. Amos som är familjens enda fyrbenta prins bland alla fyrbenta prinsessor.
Nu ska vi gå ut på sista kvällssnabbisen innan det är dags för godnattpussar i det här huset.
Så nu säger tjejerna och jag SOV GOTT! 

Amos som liten valp i min famn sommaren 2007...

Nu har de nya fleecetäckena kommit med posten. Tog en promenad och hämtade ut paketet med de nya fläckiga dräkterna. Passade på att prova och fotografera när vi var ute. Täckena tog vi av efter fotograferingen. Än är det inte dags. Likadana ska de vara i höst. Täckena passade precis och läckra är de mina tjejer i sina täcken. De kommer från Torshammarens som också har gjort Scillas regntäcke. www.torshammarens.se Nu kan hösten med kyla, blåst och mörker komma! Tjejerna är rustade för både det ena och det andra. Halsdukar ska de också få men de ska jag sticka själv är det tänkt. Vi får se hur detta artar sig...

Likadana...


Fläckigt och läckert också med reflex...

Idag regnar det ordentligt. Det såg bra ut i morse så jag klädde mig helt fel och blev dyngsur på cyckelfärden hem. Både tjejerna och jag har nu tagit promenad i regnkläder. De syns, som ni kan se här på bilderna. När vi kom hem väntade de båda två snällt på att få tassar och nos avtorkade med handduken. Åtta tassar och två långa nosar! De gillar att bli torkade. De tyckte sen att det var skönt att komma in i värmen. Scilla hade nog lite energi i kroppen för hon lekte själv livligt med pipisarna en lång stund. Hon letade upp en mjuk and som hon ruskade runt på och kutade fram och tillbaka med. Scilla har inte lekt med leksakerna på detta sättet tidigare. Hon har hämtat dem och umgåtts med dem men inte lekt med dem direkt. Tittade bakåt i tiden på bloggen för att se när Katrina började leka aktivt med sakerna. Jag minns att hon också började sådär med att hämta grejorna till sig och att hon först började leka lite senare. Läste nyss att Katrina lekte för fullt med sina saker redan när hon hade varit här i två månader. Lilla Scillet är senare med detta men har varit betydligt tidigare med annat. Ingen av dem har ju vetat från början vad de ska göra med sakerna. Det är roligt att följa deras utveckling och i deras fall så blir ju i princip allt dokumenterat här så det är kul att kunna backa tillbaka och kolla.
Fick förresten ett bra märgbenstips från matte Camilla; Man återanvänder märgben genom att fylla dem med mjukost, leverpastej eller den vanliga kosten. In med benet i frysen och sen har de att göra med det fyllda benet. Just nu har vi inga märgben men det får vi snabbt ordna med så att vi får testa detta smarta återanvändningstips.

Långnosar i regnet...


Scillan i skön grön neon...

En helg försvinner i ett nafs. Så var det söndag kväll igen. Igår var vi tidigt inne i stan för att handla på bageriet och torget. Vi gick en runda till parken när jag hade klarat av torghandeln. Där var redan tre hundar när vi kom. Man får inte vara i lekparken förrän klockan nio står det på ett anslag. Det har kommit klagomål till kommunen om hundar som skäller berättade en av hundägarna som var i lekparken. Käre tid...! Mina älsklingar anslöt sig till det lilla gänget som var på plats och sen kom det bara fler och fler besökare. Det var minst tio andra hundar, till slut, utöver mina tjejer. Blandad kompott med små och lite större raser. Det går åt mycket energi för att umgås med och förhålla sig till så många nya bekantskaper. Katrina hade fullt upp, ett tag, med att värja sig från en envis ung herre som hela tiden försökte nosa henne i baken. Hon gillade inte uppvaktningen utan sa ifrån på skarpen. De ska lära sig de unga slynglarna...Scilla är nyfiken på alla och tar sig gärna dit där det händer något. Det var trevligt att se att det fungerar så bra med så många fyrbenta samtidigt. Den är populär för stans hundar den där lekparken. När vi kom hem var tjejerna helt slut och somnade efter sin frukost. För min del blev det en runda till affären, städning och matlagning. Dammsugaren var framme en runda med öppen protest från Scilla och Katrina som kurade ihop sig i kökssoffan. Det är tryggt att ha varandra i dessa lägen tycker de.
På kvällen hade vi gäster hemma. Så trevligt att träffa goda vänner. Scilla och Katrina får guldstjärna båda två för gott uppförande. Det får det alltid!
Idag har vi varit ganska slöa här hemma. Ätit rester och hasat runt och grejat med ditt och datt. Mormor som har varit bortrest sedan i torsdags kom upp och hälsade på en runda till stor glädje för Scilla och Katrina. Det har varit en rikitigt fin dag idag. Körde upp till hagen en runda för lite skutt och godisletande i gräset. Nu är det redan kväll och helgen har snart passerat. I morgon väntar en dag hos mormor för Scilla och Katrina. Själv så ska jag angripa en ny arbetsvecka. Det är fullt upp nu!

Trygga hos varandra...

Skönt med fredag! Tjejerna har inte kunnat vara på dagis varken torsdag eller fredag då mormor har annat för sig. Igår fick de vara ensamma mer än vanligt men idag har de varit med mig då jag har kunnat jobba hemifrån. De var med mig en stund på jobbet under eftermiddagen. Vi gick fram och tillbaka till stan i solskenet. 
Tog en sväng till lekparken men där var så många hundar så vi tar det i morgon istället. Verkar som att alla hade tänkt gå dit efter jobbet idag.
Fredagen firar tjejerna med varsitt grisöra. De håller hårt i sina öron i olika hörnor här hemma. Ett grisöra är inget de går och dräller med som vilket ben som helst. Fort tar de slut, dock. Så är det med det som är gott. Själv föredrar jag choklad. Den tar slut fort den också...
Nu tar vi helg! Vi har lite diverse på programmet. Trevlig helg till alla!

Lilla K med öra...


Scilla med sitt fredagsöra...