Dagen har så långt varit härlig tycker prinsessorna. Matte är hemma och morgonpromenaden blir då extra lång. En tur till hagen för lite bus och sen väntan i bilen då matte har uträttat en del ärenden. Helt oväntat överraskade matte med två baconben modell större. Katrina blev så glad att hon inte riktigt visste vart hon skulle ta vägen med sitt ben. Nu ligger de på olika håll här och har att göra en lång stund. Det blir en kvällspromenad lite senare innan kvällen infinner sig. Det är skönt med Söndagar.

En stund med bus...

De är ju ganska många de där "sofftillfällena". Bilder i mängder har det blivit på olika positioner i sofforna här hemma. Det värmer mitt hjärta när mina töser söker sig till varandra på det här sättet. Inga tvivel då om tryggheten i att vara två!

Tryggt att vara två...!

Tog några bilder i hagen nu sist. Det är det "svåraste som finns" att fånga en Grey på språng! Själv tar jag ju alla bilder med min iPhone så det blir därefter! Man ska ha ett stort mått av tur helt enkelt. En av bilderna tog jag på inkallning och Scilla var först. Jag vet hur mycket detta stör Katrina. Att inte vara först alltså. Själv kan jag se hennes irritation på bilden för hon kommer där som skjuten...Katrina var upptagen i en buske och därför inte fokuserad på mattes rop. I ett sådant läge kan Scilla mycket väl få sig en känga. Lilla K vill absolut ligga i täten.

Idag har det varit ösregn större delen av dagen med betoning på ÖS. Nya regnkapporna hängde blöta i hallen och kopplen och halsbanden var dyngsura. Någon längre runda var det inte tal om på dagen med mormor. När jag kom hem märkte jag på deras rastlöshet att de inte var tillfreds med dagens aktiviteter. Katrina blir ju direkt tjatig och munnen går i ett i klagotoner. Scilla rusar runt och hämtar grejer och skuttar runt och kastar med dem. Det fick bli en långrunda i gummistövlar och tjejerna i gamla regntäckena då de andra var blöta. Det klarnade upp under vägen och fårhagen var ledig. Hurra! Rusning, full fart och skutt blev det. De har haft så roligt! Nu är de duschade, mätta och trötta. Lugnet vilar här och det snarkas i soffans hörn. Nöjda tjejer och nöjd matte!

Idag har mormor och Scilla sytt gardiner. Mormor tog fram symaskinen på eftermiddagen och Scilla var med hela tiden. Hon hade huvudet i mormors knä och framhärdade med detta. Det var inte helt lätt sa mormor som lät Scilla hållas. Det tog lite längre tid så men gardiner blev det. Hon vill ju alltid vara med den lilla vita. Lilla K är inte intresserad av sömnad. Hon låg utfälld på sin bädd medan mormor och Scilla sydde. Nu verkar Scilla nöjd med dagen och ligger på ryggen i soffan med tassarna i vädret. Det tar på krafterna när man ska vara med på allt.

Nöjd...

Det beror på vad det gäller om någon ska komma när man ropar. i morse när det var dags för morgonturen kom ingen när jag ropade. Det var helt tyst inne i rummen där de låg. Båda uppfattade att det regnade så det var ingen rusning direkt. Jag fick hojta och skramla runt i hallen en stund innan jag fick någon respons. Mormor har det likadant. Igår var det trist väder och mormor fick knappt med sig dem ut. De ligger helt utslagna i sofforna men så fort mormor har ett ärende i kylskåpet så står det två klarvakna näbb i dörrhålet ut till köket. Då behöver man inte ropa minsann. "Ska vi gå in och möta matte?" frågade mormor idag. Då kommer de rusande som två jehu genom våningen. Och det är ju en himla tur för mig. Hade ju blivit lite ledsen om jag fått höra att de hellre hade legat kvar när de får en sådan fråga.

Ingen rusning vid regn...

Idag låg det ett urklipp med en humorteckning av Lindström på köksbordet när jag kom hem. Det var en god vän till mormor som tyckte att jag skulle ha den. Inte utan att det drar i mungiporna. Ha, ha, ha!
Det ligger en del i det! Eller hur?
Hoppas i alla fall att jag emellanåt bjuder på lite mer än bara berättelser om inkomster och utgifter här på bloggen.

Känns det igen eller...?

Det har varit fullt upp hela dagen men till slut kom vi iväg på långpromenad. Åtta km i bitvis högt tempo varvat med pauser för att uträtta diverse ärenden och nosa. Släppte tjejerna på fotbollsplanen som var ledig. Full fart och glädje! Känner mig så glad när de har fått springa. Nu är vi hemma och kvällsmaten är uppäten. Flickorna vilar nöjda på sina favoritplatser. Söndag kväll redan. Så fort den försvann dagen.

Hemma efter promenaden...

Scilla är nyfiken i en strut! Hon är väl som de flesta andra tjejer på den punkten tror jag. Därmed inte sagt att grabbarna inte är nyfikna. Visst vill vi väl ,var och en, hålla lite koll på vad som händer och sker. Särskilt om det är något kul på gång!

Vem...?

Idag är vädret som gjort för premiär av de nya regntäckena. Om de bara hade velat gå ut! Katrina böjde på nacken i ösregnet nyss och bara vägrade kissa och då kunde inte den lilla vita heller sätta sig. Efter en stund gick det dock...
Nu ligger det två rosa/svarta lite småsura flickor i skuffen på bilen. Vi har tankat och ska hämta mat i djuraffären. De blir nog glada att få komma hem i stugvärmen igen sen.

Premiärklädda små surpuppor...

Det regnar stilla därute. Fredagsfrid råder här hemma och vi tar tacksamt helg. Tjejerna har varit hos mormor i två dagar för deras matte har varit bortrest. Sprudlande glada tog de emot mig vid hemkomsten. Nu vilar de, tillsammans i kökssoffan, efter snabb kvällsrunda och kvällsmat. Katrina har blivit lovad ett kvällsben. Hon kommer att hålla reda på att detta löfte infrias. Scilla tar det som det kommer men tackar inte nej när benet kommer.
Fin fredagskväll till alla!

Svart flicka med koll på det mesta...

Det känns så härligt i hjärtat när Scilla och Katrina säger ifrån när de har synpunkter på tingens ordning. De har ju i sina tidigare liv inte haft något individuellt utrymme alls. Katrina har ju länge delat med sig av sina åsikter och Scilla tar sig på området. Hon är mästerlig på att be om uppmärksamhet och förmedla känslor med både kropp och blick. Katrina låter ju mycket när hon vill något eller bara vill tycka till. Det är så roligt att de "pratar" var och en på sitt sätt. Det är ju underbart när man förstår varandra men sen är det ju inte alltid som man får som man vill förstås...

Så kom de då igår de nya regntäckena i svart och starkt rosa softshell från Sofa dogwear i Tjeckien. Snygga, rejäla och välsydda. Mycket nöjd matte har provat på tjejerna som glatt rusade runt här med sina huvor uppdragna. De gillar ju att vara påklädda och trär in sina små huvuden så gulligt. Bild på tjejer i täcken kommer någon regnig dag. Täckena ligger beredda på hyllan i hallen. Nu är det mattes tur att köpa sig en jacka!

Starkt rosa och svart...

Förra hösten och under vintern och den tidiga våren höll vi ibland till i Vämöparkens fårhage. Det är ett fint ställe att kuta runt på. Inte helt hundra men i brist på annat så är det OK. Fast just nu är det upptaget...
Vi väntar på en stor hundhage där i parken. En stor och säker hage med lite variation i terrängen. Jag har "hört" att detta verkar "ligga i pipeline". Så himla kul!

Upptaget...

Vi har tjusig utsikt över stan från Bryggarberget. På första tidiga morgonpromenaden spanar dock inte Scilla in stan i fjärran. Hon kollar efter kaniner hon! Lilla K kollade inget alls för hon stod intill matte och talade om att hon ville gå vidare. Hon är lite otålig den lilla svarta.

Spaning...

Det ser ut som ett dagis i hallen! Det börjar bli lite allt möjligt som dignar på hyllan i hallen där jag förvarar tjejernas saker. Färgglatt dessutom! Ska försöka mig på att rigga lite smart förvaring för allt som behöver vara tillgängligt. Lite snygga korgar och praktiska krokar kanske? Återkommer om detta...

I alla fall färgglatt...

Det tar lååång tid i väntan på mat denna lördag. Scilla ser lite tveksam ut medan Katrina ännu är förväntansfull. Vi tvåbenta har ätit älgfärsbiffar och rostade rotfrukter. Supergott! Det ligger fyra biffar på köksbänken och väntar på att det ska bli dags. De ska blandas ut med lite torrfoder. Den som väntar på något gott...

Väntar...

Idag har höstrusket kommit över oss. Regn hela dagen har inte lockat tjejerna till längre promenader. Fick mail idag från Sofa om att regntäckena har lämnat Tjeckien. Väntar med spänning! Sen kan det regna...
Nu har lugnet sänkt sig i båda soffhörnen. Två små ben var har de tuggat i sig. De har haft lite energi här hemma i brist på utevistelse. Busigt och uppsluppet värre var det när jag kom hem här efter jobbet. Nu tar vi helg och hoppas på uppehållsväder i morgon.
I paketet från "paint my greyhound", som kom i veckan, låg det även två roliga kort.

Här får du ett kort...

Scilla spanar hellre på kaniner än klipper klor...

Lilla K har nu klippta, filade och insmörjda klor och tassar. Det har inte Scilla. Hon har två klor klippta. Det får bli helgens projekt att göra hennes klor klara. Ibland går det hur bra som helst och ibland inte. Katrina är totalt avslappnad. Jag hade kunnat måla hennes klor småblommiga om jag hade velat...

Fina tassar...

"Paint my Greyhound" är en fb-sida som en ung Brittisk konstnär håller i. Hon gör tavlor, keramik och smycken med Greyhounds som motiv. Vinthundsälskare förstås! För en tid sedan fick jag syn på lite fina väskor som hon visade upp på sin sida. Nu har jag köpt ett par stycken av henne och de kom idag med posten i ett fint litet paket. En liten väska och en påse med dragband. Jättefina båda två med motiv som känns igen. Den svarta är ju favorit förstås för det ser precis ut som att det är mina tjejer på den. Har flera gånger tittat på tavlorna som denna konstnärinna gör. Hon fångar Greyhoundens rörelser och uttryck så härligt. Mycket trevlig tjej i kontakten kring dessa små alster så det är inte omöjligt att jag slår till med att köpa en tavla av henne framöver.

Motiv som känns igen...

Hade tänkt att ta ett tag med kloklipparen ikväll och filen. Har en fotfil som numera används till klorna. Det fungerar superbra. Men nu blev det inget med detta. Jag orkar helt enkelt inte denna afton. Ingen, här i sofforna, är direkt ledsen över detta. Allra minst Scilla. Hon efterfrågar ingen manikyr och ingen pedikyr heller för den delen.

Behöver manikyr...

En fotobok, med titeln Greyhounds, av fotografen och Greyhoundälskaren Barbara Karant och ytterligare en bok om Greyhounds kom idag med posten. Den senare "Retired racing Greyhounds for dummies" är en bok med mycket tips och trix om vad man bör känna till när man tar en mot en adopterad Greyhound i sitt hem. Har bara bläddrat lite i den hittills så jag får se om den kan vara till nytta. Alltid lär man sig något...
Fotoboken blev jag förtjust i direkt. Underbara bilder på dessa magiska väsen och fina texter däremellan. Citat från boken Greyhounds apropå att vara i sällskap av en imponerande varelse; "Complete strangers, passing you with your Greyhound on the street, recognize it. God bless you they will say, thinking they mean for rescuing a former racing dog. But in fact. God ( or whatever higher power you believe in) has blessed those of us with Greyhounds"

Nya böcker...!

Ibland kan det verka som att det är den lilla vita som har abonnemang på matte. Lilla K tar för sig hon också och eftersom hon är så tydlig i sin kommunikation så är det omöjligt att hon blir undanträngd. Det finns plats för båda utan minsta bekymmer. Igår kväll var det först den ena och sen den andra som ville vara nära i TV-soffan.

Först den ena...

Sen den andra...

Igår tog jag tvillingkopplingen på ett av kopplen. Har vanligtvis två koppel då de blir mest fria så. När vi ska gå på stan och på promenad med given destination kan det vara bra med den där tvillingkopplingen. Har inte använt den så mycket bara. Nu kom den alltså fram när vi skulle bege oss ut till Saltö. Katrina är alltid så driven när vi är på väg ut dit. Hon kan precis vägen och tuffar på som ett litet lokomotiv. Scilla är, normalt sett, mer som en vagn längre bak men var ju nu tvungen att hänga på strax efter. Lokföraren kände av veckans träning i låren och kämpade på med stela ben kan jag berätta. Hade jag kopplat bort kopplet så hade tjejerna varit först på Saltö tack vare Katrina och Scilla hade ju helt säkert kommit rätt hon också eftersom  de var ihopkopplade.
Hemåt är en annan femma. Då går de i par så gulligt och fint. Så är det alltid och jag vet att jag har berättat detta flera gånger här. Då kom tvillingkopplingen till sin rätt så visst kan vi ha användning av den mellan varven.

På väg hem i par...

Lilla K går inte in i lilla huset om hon tycker att det är oredigt därinne...Nu ligger hon där till slut. Matte har bäddat.

Skönt i egen kupé...

Scilla är min lilla kelgris. Helst alltid närmast eller i närheten. På promenaden, i Tv-soffan och på natten. Tryggast så tycker den lilla vita Scillan.

Mattes lilla...

Fredag kväll! Det är gäspigt i soffhörnet efter ännu en arbetsvecka. Tjejerna verkar helt slut och jag ligger inte långt efter.
Denna veckan har jag äntligen fått iväg beställningen på de nya regntäckena från Tjeckien. Det blir två rosa/svarta. Eller magenta som den starkt rosa färgen kallas. De får bli likadana denna gången. Det kommer självklart bilder sedan på deras nya munderingar.
Har beställt lite andra saker också som jag berättar om sedan. Inget märkvärdigt men trevligt. Lite spänning ska det vara.
Nu ska jag bjuda på grisöron här. Själv får jag lakrits. Mitt favoritgodis! Det är ju fredag.1
Bilden är från förra helgen men läget är just nu är detsamma.

Helg igen...

Scilla har enligt uppgifterna på greyhounddata en registrerad bror i samma kull. Såg här nu att den hanen var en riktigt stor hane på 40 kg. Han var registrerad även i Pakistan dit han gissningsvis exporterats för att springa skulle jag tro. "Tyvärr avliden" står det med liten text. Blev lite berörd av detta fast det är ju så livet är. Skilda öden!
Men Scilla lever här med oss och idag så pass att hon inte fastnade på bild när vi var i hagen. Åtminstone inte hela hon. Lilla K pustade ut i gräset en stund efter att ha rasat runt med Scilla. Det gjorde inte den lilla vita. Hon hade inte tid till det...

Pustar ut...

Vi säger väl godnatt nu! Positionerna för natten är intagna. Lilla K i soffan och Scilla på schäslongen. Ingen gör mig sällskap i natt då... Scilla sov hos mig igår och Katrina natten innan. Så brukar det vara. Jämnt fördelat efter behov och stundens ingivelse. Det snarkar lite från rummet därinne. Gott och tryggt att höra deras små andetag. Mina fina små tjejer!

Intagit sin nattposition...

Mina töser ligger oftast var för sig och vilar. De har var och en sina favoritställen. Så här på kvällen är soffan favorit för båda. De ligger ihopsnurrade i varsin soffända. Ibland är de riktigt goda vänner och ligger då nära tillsammans. Så mysigt och tryggt att ha en syster att luta sig emot!

Nära...

Tjejerna var hemlämnade här när jag kom hem från jobbet. På fatet i köket låg en lapp med ett tydligt meddelande. Om nu någon eventuellt skulle få för sig att förmedla något annat budskap...

Och meddelandet löd...

Det har ju ju länge varit glest med inlägg på denna bloggen. Nu är det ju så att det kan gå upp och ner med det mesta så även detta. Men nu är det plötsligt kul att skriva lite här igen. Det är till och med så kul att jag har öppnat en blogg till. Detta är mer en vardagsblogg. En medelåldersblogg skulle man också kunna säga. Du är välkommen att titta in! Från mitt hörn kallar jag den. Emelie, sonens fästmö, har hjälpt mig med ramarna. Hon är så bra på detta tycker jag. www.franmitthorn.blogg.se
Har tappat många läsare här under min svacka men ser att några av er är tillbaka. Så kul att ni vill läsa!

Välkomna att läsa om oss...!

Hur många deciliter ska det vara per person? Frågade särbon nyss medan han måttade upp torrfoder i skålarna. De får lite torrfoder ibland när det är praktiskt enklare. Innan så hade han skurit upp kött från dagens middag för att blanda ut fodret lite så att det skulle bli lite godare. Nu är maten nästan slut här och alla är nöjda och glada. Scilla behöver ju lite mer mat då hon har lite högre förbränning. Jag undrar vad Lilla K hade sagt om hon verkligen hade vetat att hon får 150 gram mindre foder än Scilla varje dag. Kanske; Detta är inte rättvist! Det är ju jag som är hungrigast!

Snart är det dags...!

Höga förväntningar...!

Vissa saker är värt att uppmärksamma lite extra här på bloggen. Scilla, som är en känslig men kelig flicka, kommer mer än gärna och söker upp mig för en gosestund men man får ta i henne med försiktighet. Tycker hon att det blir för hastigt eller burdust så skriker hon hjärtskärande. Hon har mycket låg tröskel och jag får hela tiden tänka på detta i allt vi gör. Igår kom hon till mig i soffan och ville kela. Hon vill så gärna vara riktigt nära och kan liksom inte få nog. Jag drog henne försiktigt till mig över soffkanten och hon låg sen och gosade på min arm och njöt. Det är den där förflyttningen hon har så svårt för. Hon kan komma själv upp i sängen. Då är det inga bekymmer och där ligger hon ofta. Soffan är annorlunda. Hon tycker kanske att det är trångt på något sätt men hon vill så gärna. Detta var första gången som jag kunnat göra så här. Generellt tycker jag självklart att allt kel är på deras villkor. Jag är noga med att de får ha sin integritet och bestämma själva. Men det här är något annat. Ibland får man ju också liksom ett litet kärleksfnatt som matte. Katrina tycker att det är härligt med de där fnatten och bli så lycklig. Med Scilla får man ta det med sans men vi övar. Kan inte beskriva detta bättre än så men jag tycker att det känns härligt att hon litar på mig i kontakten. Ett framsteg helt enkelt som jag tror att även hon mår bra av den lilla vita kelgrisen.

Den lilla vita...