På morgonen behövs ingen väckarklocka här hemma. Katrina tjänstgör här och ser till att matte vaknar. En stunds morgonmys har vi först. Scilla är angelägen om ett första kel för dagen. Detta är mycket viktigt tycker hon. Lilla K är inte alltid lika mån om detta då hon vill att vi stiger upp. Senast kvart över sex är vi ute med neonväst och neontäcken i morgonmörkret. Påklädningen utav täcken är en liten rolig procedur då det är mycket glädje och bus innan vi kommer i ordning. Det är lilla K som står för detta stoj i arla timme. Hon är så glad så hon bara måste springa runt med sina saker och härja lite innan hon kommer springande. Scilla kommer för det mesta på en gång men hon kan också ryckas med i glädjeyran. Det är rätt kul detta så jag låter dem hållas. Det är så glädjande alltihop detta med Katrinas utlopp på egna initiativ. Hon som var nästan ingenting när hon kom. Annars är de ju väldigt snälla och lätta att ha att göra med. Så det gör inget att det fläktar till lite så där i gryningen. Man vaknar ju till! Just nu är det däremot lugnt. Snart är det dags för sista kvällsrundan. En snabb en bara. Men då är det minsann inte mycket liv i luckan. Nu vill vi ju sova, tycker Katrina och lilla Scilla.

Sömntuta...