Vi har fått låna en aktivitetsboll. Scilla har haft jämt upp med denna. Jag visade henne först och hon förstod att godis på något sätt hörde ihop med bollen. Hon förstod inte det praktiska sambandet ett dugg dock utan bestämde sig för att lägga sig vid bollen och vänta. Det kan ju komma något...! Nu har jag tagit fram den där med jämna mellanrum ett tag och hon är intresserad varje gång. Det ser man på öronen som står rakt upp. Och sen ser man hur det går runt i vindlingarna. Hon är så gullig ❤ Det finns så mycket konstigt! Men idag har hon knäckt koden. Mattes duktiga tjej! Så nöjd blev hon när hon själv bestämde att godiset skulle komma ut.

Kan själv...!

Det är inte helt lätt att ha en justerad syster. Scilla har ju blivit lite understimulerad sedan Katrina skadade sig. Märgben, leta godis etc löser ju inte riktigt behoven. Idag gick vi ut på långpromenad, Scilla och jag, medan Katrina sov sin förmiddagssömn här. Det är vår på riktigt nu. Soligt och krokus som lyser i gräsmattorna. I Amiralitetsparkens hundlekplats träffade vi två hanhundar. Den ena känner vi ju sedan tidigare och den andra var en ny bekantskap. Det blev en skojig lek- och springstund för Scilla. Vilken tur vi hade! :) Nu känns det bra att ta itu med resten av Söndagen. Scilla sover nöjd och smutsig på bädden i matrummet.

Nosar på våren...

Ja, visst ser det olyckligt ut inne i tratten! Men nu finns det en bättre lösning på eländet med tratt. Munkorg ska det bli nu. En så kallad boxmunkorg är på väg med posten. Ställde frågan idag på NNL:s medlemsforum och vips kom det flera svar om att det visst det kan funka med munkorg. Dessutom har föreningen munkorgar till försäljning så nu är en gul munkorg på väg. Så skönt att slippa tratten. Hon går här och hänger med huvudet och tratten släpande i mattan. Dessutom fastnar hon i alla passager här hemma. Hopplöst!
Dagen har trots allt gått hyfsat. Inga jätteglada miner förstås men ändå...
Och även om det är väldigt synd om lilla K så är det, som jag tidigare sagt, värst för Scilla. Hon har jättesvårt för rubbade cirklar. Hon gör tappra lekinviter till Katrina som inte orkar svara upp mot dessa nu såklart. Scilla ser alldeles förskräckligt olycklig ut och vill bara att allt ska bli som vanligt igen.

Trist med skadad syster...

Det är knepigt med tratt...
Nu har lilla K piggnat till lite efter narkosen. Hon har ätit en smula och också försökt att få kontakt med sin tass. Det går inte! Och det är ju det som är meningen. Nu tittar hon olyckligt på mig här. Stackars lilla K!

Ska det vara så här...!

Det var ju tänkt att dränaget skulle tas bort idag. Det tog Katrina bort själv idag tidig morgon...Nu var det dock så att veterinären inte var nöjd med läkningen av såret. För att få en bättre läkningsprocess så rekommenderades jag att besluta att de skulle öppna upp igen och sy ihop. Så fick det bli. Alternativet att gå med bandage i flera veckor med en långsam läkning kändes som ett sämre alternativ.
Det är nu tänkt att såret ska lufta utan bandage. Inget slickande och tratt på i 10-12 dagar. Minimal belastning och därmed endast mycket små promenader för att uträtta det nödvändiga.
Lämnade min lilla tjej klockan tio och hämtade klockan tre. Elände :( Hon var och är så mycket mer medtagen av narkosen denna gången. Hon ligger här sedan vi kom hem med sin tratt. Hon har tagit sin medicin i alla fall och höjt på huvudet ett par gånger. Penicillinbehandlingen får vi förlänga några dagar och fortsatt smärtlindring får det bli.
Snart ska vi gå ut på gården här. Det blir sko på då en stund.
Nu får vi hålla ut de här dagarna och hålla tummar och tassar för att detta nu blir bra.
Scilla är alldeles olycklig över att Katrina bara ligger där. Det är definitivt inte som vanligt här.

Elände...:(

Det är inte helt enkelt med bandage. Veterinären sa att bandaget kunde få sitta kvar till på måndag. Det är i morgon det. Nu har det där bandaget bytts ut ett par gånger. Dels på grund av att såret vätskar sig så att det läcker igenom och dels på grund av att Katrina gärna vill kolla till sitt bandage lite. Nu har hon fått tillsägelse om att hon inte ska slicka på bandaget. Då slickar hon på filten hon ligger på istället. Med det menar hon att hon inte alls slickar på bandaget utan bara här lite bredvid. Scilla blir alldeles förfärad när lilla K får tillsägelse. Hon hör att matte är skarp i tonen och går då och gömmer sig. Det gör hon även när sax, bandage, vadd och kompresser kommer fram. Man vill ju inte riskera att få ett bandage...

Bandage...

Så var då olyckan framme! Tjejerna fick springa lösa i hagen igår när mormor var ute med på promenad med en väninna. Så himla trist att Katrina skadade sig. Vad som orsakade skadan vet vi inte. Något vasst har trängt igenom tassen på höger bak. Rakt igenom tassen och upp mellan tårna. När jag kom hem låg Katrina i mormors säng med rengjord tass och litet bandage. Vi spolade igenom tassen och
Jag såg då att det var en stor öppning upp i valvet i tassen. Såg läskigt ut med en sena bar. Bandagerade igen, gav henne en Rimadyl och ringde veterinären som tyckte att vi kunde avvakta till idag. Katrina var förhållandevis pigg och åt och drack som vanligt. I morse var hon pigg och lekte med Scilla ovetande om att det väntade många timmar hos veterinären.
En gott omhändertagande har hon fått idag av en ung veterinär. Vi träffar alltid så bra veterinärer hos distriktsveterinären här och det känns så himla bra. Det blev lite pyssel med tassen. Finbroderi i tassen underifrån och uppifrån. Tur i oturen då kärlen har klarat sig. Vågar knappt tänka på hur det skulle ha gått om det varit en större blödning där i hagen...Katrina sövdes då hon var så orolig och sprattlig. Så det blev nästan en heldag hos veterinären idag. Nu ligger hon här bredvid mig. Hon har ätit och vi har varit ute. Dränage, bandage, penicillin och Rimadyl. På måndag ska dränaget tas bort och förhoppningsvis stygnen på torsdagen. Det blir några lite stillsammare dagar nu. Som det kan gå...
Det har varit en lång dag och både jag och Katrina är däckade i soffan. Frågan är om det trots allt är Scilla som har haft det värst idag. Hon stod i tre kvart vid dörren när jag och Katrina gick i morse berättade mormor. Hon har inte ätit på hela dagen heller stackarn. Scilla är en känslig sort och blev jätteglad när Katrina var hemma igen. Nu har hon ätit men hon har varit orolig hör hela eftermiddagen sen vi kom hem. Det ska vara som vanligt tycker Scilla. Och jag håller med...

Hemma igen...!

Glad påsk önskar vi alla två- och fyrbenta!
Våren har inte givit sig till känna ännu. Aldrig har väl vintern dröjt sig kvar så länge. När hoppet om vår sviktar så tänker jag att vi får gå och huttra i leopardtäcken och dunjacka för alltid. Men det brukar ju vända så vi ska väl tro att; det kommer, det kommer en vår...!

Glad Påsk!

Det ska bli snöstorm på tisdag spås det :( Det är väl i så fall det sista som ska ner...Vi har gått en riktig långpromenad idag och varit i hagen en sväng. En lite kall men härligt solig söndag i mars.

Hej hopp...!

Idag är det St Patrick's day och den firas stort på Irland. Tjejerna firar hela dagen genom att ha på sig sina halsband i de irländska färgerna och klöverblad. Det är vårt sätt att visa på tjejernas irländska band och rikta en tacksam tanke till alla fina människor på Irland som kämpar för alla dessa utsatta
hundar. Samtidigt kan jag påpeka att Irland inte har några smittor som gör att det skulle finnas tveksamheter till att överföra hundar därifrån. Du kan läsa mer på NeverNeverlands hemsida www.neverneverland.se
För övrigt tycker jag att delar av denna debatt, som de senaste veckorna har pågått i media, andas en slags främlingsfientlighet. Livet har berikats sedan mina prinsessor kom hit och det är ömsesidigt både för mig och dem.

Irländska färger...

Nu ligger båda långnosarna här och vilar efter promenad, dusch och sen lite mat i magen. De har tokhärjat här efter duschen båda två för att torka till och i lite glädjefnatt. Det var faktiskt Katrina som var mest i behov av dusch. Vattnet var riktigt smutsigt efter schamponering där. Det är nog för att Scilla är vit och därför blir lite mer utsatt för att bli lite hjälpligt avspolad då och då. Katrina är den som helst slipper duscha också. Hon hjälper inte till alls. Scilla står still i duschkabinen och lyfter på en tass i sänder utan att jag behöver säga nånting egentligen. Scilla är den mest följsamma över huvud taget. Katrina tror att hon får göra som hon vill. Ha, ha! Frågan är om det inte är så också...?

Idag har det varit en "bubbel i magen dag" för Scilla. Ingen mat eller ens minsta godisbit slinker ner då. Jag bekymrar mig inte längre för att hon inte vill äta. Hon kan bara inte äta när det bubblar i magen. Strålande väder har vi haft hela dagen. Så välkommet med sol och lite förkänning om våren. Vi har promenerat på Rosenholm tidigare idag och nyss kom vi hem från en tur till fårhagen. Det blev en extra trevlig stund i hagen då vi träffade en riktigt mysig kille där. Tjejerna blev riktigt upplivade av att busa runt med Shameus. Så himla kul när det funkar i kontakten. Shameus matte hade godis i fickan och till och med Scilla åt när hon blev bjuden. När vi kom hem åt hon rejält och renslickade skålen efter sig. Så nagen är OK igen. Nu är de helt slut här. Tror jag det! Det tar på krafterna med bus och frisk luft.

Ny lurvig lekkamrat...!

Idag har tjejerna inte varit på mormors dagis då jag har haft en ledig dag. Första mars och sol med hopp om vår! Vi tog en extra lång morgonpromenad och senare har vi varit i hagen för lite lösspring utan täcken. Härligt!
Nu är frysen full av Nordics korvar då vi har varit och hämtat en låda idag. Tjejerna sover här bredvid i varsitt soffhörn. De verkar nöjda med dagen. Själv är jag nöjd då det har varit en bra dag på många sätt. Vi har haft det mysigt tjejerna och jag så här första dagen på vårmånaden mars!

Utan täcken...

Idag har det varit gråväder hela dagen. Hörde uppifrån landet att det har bjudits på sol på sina håll och kanter. Inte här alltså... Mera snö och bistert som fasen dock. Vi tog en lång morgonpromenad och resten av dagen har tjejerna mest legat för ankar här hemma. Tur att de sprang ett par varv igår vid ett par tillfällen under dagen. Nu ska vi ut på en liten kvällis. De pockar på och vill ut här mina små hjärtan. Kanske kan det bli ett litet kvällsben sen...

Sprang igår i öppet spår...!

Vi vilar förmiddag här nu inne i den sköna värmen. Det betyder att morgonpromenaden är avklarad, frukosten intagen och tjejerna har intagit
sina lägerplatser fram till klockan tolv ungefär. Själv plockar jag med mitt.
Vintern håller ett starkt grepp om oss och det var kallt när vi var ute. Tjejerna fick springa lite på lilla planen men sen, efter ett par varv i full fart, ville Katrina ta en genväg hem för det var kallt om tassarna. Till och med Scilla pep lite klagande och det händer inte så ofta. Katrina markerar tydligt vilken väg hon tycker att vi ska. Hon hittar ju överallt. Det gör inte Scilla. Hon hänger bara med "lilla lullet". Men hon kan ju så mycket annat hon...

Kan så mycket...

Det händer inte sådär väldigt ofta att lilla K kommer och lägger sig tätt intill. Scilla är ju mer självklar kelgris i detta huset. Hon kan liksom aldrig få nog av närhet och kel. Tidigare ikväll hördes det ett läskigt skott på vår gata. Då är det skönt att ha en matte att krypa upp till i soffan. Katrina har sedan legat tätt intill med huvudet i mitt knä hela kvällen. Kanske en natt av tjugo bestämmer hon sig för att hon ska sova nära matte och då får den lilla vita välja en annan plats. Denna natten är det en sådan natt som mattes närhet är viktig. Därför har Scilla nu parkerat sig i soffan och Katrina ligger här bredvid och snarkar. De kan ju skjuta igen...

Nära intill...

Scilla är min lilla fröken skutt. Alla klorna blev klippta igår förresten. Idag har vi gått en tidig morgonpromenad. En lång sådan. Riktigt skönt med efterföljande lång frukost. För min del vill säga. Tjejernas är snabbt överstökad. Särskilt Katrinas. Scilla är lite mer sansad vid matskålen. Hon tar också allt så fint och försiktigt som hon tar emot från handen. Katrina är som gluff gluff! Det kan ju komma någon och ta det goda...
På eftermiddagen var vi i lilla hagen. Där snurrade och skuttade Scilla för fullt :) Detta borde jag ha filmat! Nu är de trötta och ligger utslagna i varsitt hörn. Själv ägnar jag mig åt att kuta upp och ner i tvättstugan.

Lilla Skutt lyfter...:)

På helgen har vi översyn av klor och tassar. Si och så är det med Scillas villighet att ställa upp på detta. En klo här och där och i bästa fall alla. Som jag brukar säga. "Hon har säkert sorgkanter också" Filen tittar hon misstänksamt på och insmörjning gillar hon inte heller. Det får jag, i bästa fall, uträtta i smyg. Katrina ställer upp på allt. Klippa, fila och smörja. Hennes uppgift är sen att slicka tassarna då försvarets hudsalva är riktigt välsmakande. Hon är en riktig pärla den lilla svarta!

Svart pärla...

Vi vilar på lördagen och söndagen här hemma. Det tycker tjejerna om. Lite småpyssel och soffhäng. Med lite inslag av promenad och bus i hagen. Vi var ute tidigt i hagen. Då var det jakt...En fläckig syster kan vara nog så spännande att jaga. Efteråt är det skönt att ha ett hem att vara i. Det är råkallt och trist ute vilket gör det ännu mysigare att hålla till i soffan.

Inställd på jakt...

Nu har vi lekt kurragömma i hagen och letat godis i snön. Det var kul! Vintern släpper minsann inte taget. Det kommer ny snö titt och tätt. Det var inte fullt ös idag. Bara lite spring i full fart och sen mycket fritt nosande. De är nöjda när de hoppar in i bilen. Gladast var de nog av att komma hem. Katrina sprang runt med en pipis i rena glädjefnattet. De är hemmagrisar. Precis som matte...