Hemma...
2010-12-22, 17:20:58 / Kategori: Vardagar med Katrina
Jag har mitt barn...
Joel och Amos är hemma! Jag är så glad! Bilresan gick bra från Gävle. Det är så oroligt att ha sin familj ute på vintervägen i dessa tider. Amos är ju flatte och hälsar alltid väldigt ordentligt. Han är ju liksom glad hela han. Han blev så lycklig av att se mig på gatan och han hittade hem direkt. Vi hämtade Katrina hos mormor och gick en promenad tillsammans. Det gick väldigt bra. Mötet mellan Amos och Katrina har varit väldigt odramatiskt. De har nu sprungit runt här inomhus med alla leksaker. De har ätit i varsin skål i köket. Nu ligger de och vilar lugnt och stilla. Katrina i det lilla huset och Amos, som han brukar, ute i hallen där det är som svalast. Han har blivit en stor kille sen sist. Han fyller ju fyra år till våren och han har utvecklats till en grövre stor hane. Min lilla Lilleman...
Hemma...
Joel och Amos är hemma! Jag är så glad! Bilresan gick bra från Gävle. Det är så oroligt att ha sin familj ute på vintervägen i dessa tider. Amos är ju flatte och hälsar alltid väldigt ordentligt. Han är ju liksom glad hela han. Han blev så lycklig av att se mig på gatan och han hittade hem direkt. Vi hämtade Katrina hos mormor och gick en promenad tillsammans. Det gick väldigt bra. Mötet mellan Amos och Katrina har varit väldigt odramatiskt. De har nu sprungit runt här inomhus med alla leksaker. De har ätit i varsin skål i köket. Nu ligger de och vilar lugnt och stilla. Katrina i det lilla huset och Amos, som han brukar, ute i hallen där det är som svalast. Han har blivit en stor kille sen sist. Han fyller ju fyra år till våren och han har utvecklats till en grövre stor hane. Min lilla Lilleman...
Hemma...
Lena Wik
Oh, vad mysigt. Skönt att inte Katrina tyckte att Amos gjorde intrång i hennes hem.
Hoppas ni får en jättebra jul!
Kram
Annette
oj va kul att dom är hemma, hälsa Joel fr mig!
-Mitt liv som matte är en blogg om mig, en matte i den vackra staden Karlskrona, som en vårdag 2010 bestämde mig för att adoptera en greyhound från Irland. Första mötet med greyhoundflickan Katrina var på Arlanda den 12:e juli 2010. Då blev jag hennes matte och hon min lilla skatt.. Under hösten 2010 började jag tänka tanken att Katrina borde få en fyrbent kompis. Så var den processen igång och efter nyår så började jag titta på greyhounds som då var aktuella för adoption genom NeverNeverland, som är den svenska djurrättsorganisation ,som jag har adopterat Katrina genom. Scilla kom till Sverige, 12:maj 2011 , precis 10 månader efter Katrinas ankomst. Scilla fick bo i bästa jourhemmet fram till den 2:a juni då jag hade möjlighet att hämta henne. Nu är jag dubbelmatte. Du som vill är välkommen att följa med i min blogg om mitt vardagliga matteliv tillsammans med mina båda irländska prinsessor..