I morse försov vi oss nästan. Lilla skatten vaknade först halv sju. Jag har ju hittills, sedan Katrina kom, inte behövt ställa in någon väckning. Hon har ju vaknat i gryningen de flesta dagarna. Kanske är det slut på detta nu... Vi får se hur det utvecklar sig. I morgon bitti får jag se till att ställa telefonen på väckning. Katrina kan man ju inte ha som väckarklocka längre. En sådan sjusovare...
När jag kom hem från jobbet idag så hade Mollys matte ringt. Så vi gav oss ut på en kvällstur tillsammans. Molly är, som jag har berättat tidigare, en två och ett halvt år gammal lurchertik som kom till Sverige genom NNL när hon var sex månader gammal. Molly är glad! Väldigt glad...Katrina blev glad när hon fick se Molly men Molly är definitivt den som visar sin glädje mest. Hon vet inte hur hon ska göra för att få igång Katrina som ju är en slowstarter tillsammans med nya kontakter. Efter en stund går det bra. De ska säkert kunna leka tillsammans så småningom på lämpligt ställe. Det är en trevlig promenad med två flickor i var sitt täcke. Ikväll är det mörkt och kallt. Mitt försök att fånga flickorna på bild i mörkret gick sådär. Här är de i alla fall på framåtmarch i den mörka, kyliga kvällen. De gick så fint tillsammans bredvid varandra. Fast allra bäst hade det ju ändå varit om de hade fåt busa runt ordentligt. Det tycker i alla fall söta och glada Molly. Vi ses igen någon annan dag!