Denna kväll gör vi inte många knop ska jag säga. Scilla och Katrina gör inga anspråk på någon aktivitet utöver dagens umgänge och dagliga promenader med mormor. De fick tuggben här innan men dessa var inte så attraktiva efter en stund. Nu ligger de ända mot ända i min säng. De snarkar och knorrar. Det blir nog en sådan där kväll då det inte är så lätt att få ut dem på sista rundan.
Det går inte en dag utan att jag får tillfälle att prata med folk jag möter om mina tjejer och om de omständigheter som de har levt under på irland. Detta att jag nu har två greyhounds gör ju att det väcker ännu större intresse än när jag "bara" hade Katrina. Även då var det mycket uppmärksamhet men nu tittar väldigt många till lite extra och stanar gärna och undrar. Ett ekipage med en vit och en svart greyhound smyger man inte förbi med precis... Och det tycker jag är bra. Alltid ramlar det väl ner något nånstans. Det är många som planerar för en valp i sitt liv. Jag tycker att det är bra om i alla fall någon kan tänka om och välkomna en rescuedog som redan finns och som verkligen, verkligen behöver ett kärleksfullt hem. Hoppas att jag kanske har sått ett litet frö hos någon idag...

Uppmärksammad duo...