Lilleman Amos ska kastreras i morgon hos veterinären. Han fyller snart fyra år och lever ju tillsammans med Bell som är en ettårig grandistik. Det är inte så mycket att be för om livet ska vara så enkelt som möjligt för dem. En löptik och en hanhund fungerar ju inte om man inte separerar dem under löpperioden. Amos har haft en tillfällig kemisk kastrering som han har fått i form av en spruta vid två tillfällen. Detta är inget som veterinären rekommenderar att man ger kontinuerligt så nu ska han alltså genomgå en definitiv kastrering. Nu är vi allt lite oroliga över detta ingrepp med narkos och allt så jag har läst på lite.
Vid en kastrering tar man bort könshormonproduktionen genom att ta bort könskörtlarna på hanhunden. Båda testiklarna tas bort. Ingreppet görs med ett litet snitt vid pungen och är vanligtvis ett enkelt ingrepp. Efter operationen avtar könshormonerna efter ett tag och även beteenden som är hormonellt betingade. Har man en hane som är arg på andra hannar kan detta vara ett invant beteende och därför kan ilska mot andra hannar finnas kvar. Det finns medicinska fördelar med kastrering men även en del nackdelar. Hos hanhund minskar risken för prostatabesvär, bråck i ändtarmen samt naturligtvis tumöromvandling av testiklarna. Nackdelarna är risken för viktökning. Detta innebär att man bör dra ner på energiintaget. Pälskvalitén kan på vissa hundraser bli sämre och mer valplik.
Nu hoppas jag att allt går bra i morgon och att Amos inte ska fara allt för illa efter narkosen. Hans husse tar ju hand om honom på bästa sätt så det ska säkert bli bra.

Min prins Lilleman Amos...