En greyhound har en skarp syn. De, och övriga jägare i vinthundsgruppen, använder ju i huvudsak synen och sin snabbhet vid jakt och inte nosen som övriga jakthundar. Därav den engelska benämningen sighthounds. Av boken framgår att de har särpräglad värdighet och att de som regel är ointresserade av främlingar men desto mer tillgivna sina ägare. Idag visade Katrina prov på sin goda syn då hon på mycket långt avstånd såg mig då hon och mormor mötte mig efter jobbet. Jag såg på långt håll från andra sidan gatan ögonblicket då hon uppfattade att det var jag som kom. Hon sträckte på halsen som hon gör då hon får syn på något intressant. Att hon är tillgiven sin matte visar hon när vi möts ska jag säga. Lilla gumman hon är så otroligt charmig. En annan liten älskling som också hade särpräglad värdighet, struntade i främlingar och som var tillgiven sin matte var min lilla skotte Flora. Påmindes om henne idag när jag såg Katrina sträcka på halsen när hon såg mig. Så olika men ändå så lika...

Flora - för alltid i mattes hjärta...