Glada...
Det har varit något tekniskt fel här på bloggeriet och jag har därför inte kunnat uppdatera ifrån sjukstugan här. Men nu så...
Katrina blev av med sina stygn i torsdags i förra veckan. Veterinären plockade alla utom ett. Det får kroppen ta hand om själv. Läkningen har gått bra. Skon och musslan har vi sen använt ytterligare några dagar. I söndags satte jag ett litet bandage på tassen och släppte dem i lilla hagen i Bubbetorp. Katrina var glad och jag var glad men allra gladast var Scilla. Det har varit påfrestande för henne att ha en konvalescent syster. Men nu så leks och promeneras det igen och allt är som vanligt och då är det ju som allra bäst tycker vi nog alla tre här hemma.
Roligt igen...!
Så skönt att tassen är bättre och att ordningen hemma är återställd ;-)
-Mitt liv som matte är en blogg om mig, en matte i den vackra staden Karlskrona, som en vårdag 2010 bestämde mig för att adoptera en greyhound från Irland. Första mötet med greyhoundflickan Katrina var på Arlanda den 12:e juli 2010. Då blev jag hennes matte och hon min lilla skatt.. Under hösten 2010 började jag tänka tanken att Katrina borde få en fyrbent kompis. Så var den processen igång och efter nyår så började jag titta på greyhounds som då var aktuella för adoption genom NeverNeverland, som är den svenska djurrättsorganisation ,som jag har adopterat Katrina genom. Scilla kom till Sverige, 12:maj 2011 , precis 10 månader efter Katrinas ankomst. Scilla fick bo i bästa jourhemmet fram till den 2:a juni då jag hade möjlighet att hämta henne. Nu är jag dubbelmatte. Du som vill är välkommen att följa med i min blogg om mitt vardagliga matteliv tillsammans med mina båda irländska prinsessor..