Svansen går...
Idag har Carina som är journalist på radio Blekinge varit här för en liten intervju och träffat mig och Katrina. Carina hade hört talas om oss och ringde igår och frågade om hon fick göra en grej. Det blir kanske ett litet inslag i radion nästa vecka och något på radio Blekinges hemsida. Hon tog bilder här utanför. Katrina gjorde som vanligt bra ifrån sig. För egen del vet jag inte. Det är inte helt lätt att säga rätt saker när man får en mikrofon upptryckt under näbbet. Hoppas att det blir något trevligt.
Katrina är ju en greyhound som har levt under andra omständigheter än hon nu gör. Jag vet ju inget om detaljerna i hennes liv fram till hon kom till mig. Om hon har haft det bra, ok eller dåligt har jag ingen aning om. Jag vet bara att hon blev lämnad som oönskad till ett rescue med all sannolikhet därför att hon inte höll måttet som racer som så många, många andra fantastiska greys. Jag har tagit emot henne här och ger henne ett annat liv än hon annars skulle ha fått. Hon ger också mig ett annat liv än om jag inte haft henne här. Jag har räddat henne om man så vill men hon har också räddat mig. Hon är min lilla skatt! Jag är så tacksam över att få ha henne här. Nu är det vi för alltid!

Ren och fin...

Allt rullar på...
De tre första jobbardagarna har rullat på bra. Katrina tycks redan ha vant sig vid de nya rutinerna. Hon är glad och viftar på svansen när hon kommer till "mormor och morfar". Hon har redan hittat sina viloställen hos dom. Hon har undersökt allt och morfar är populär för han har tagit till leverpastejtricket för att stiga på rankinglistan "vem står högst i kurs hos Katrina". På eftermiddagen har Katrina varit ensam här hemma någon timme innan jag kom hem. Det gick bra. Hon låg i sin bädd och "lyssande på radion" när jag kom hem och såg helt obekymrad ut.
Nu ikväll har vi varit ute ett par timmar på promenad och Katrina har fått vara lös på fotbollsplanen som vi brukar gå till. Gode värld vad hon springer! Jag blir lika fascinerad varje gång jag ser henne rusa runt. Det hann mörkna medan vi var där på planen. Det är fuktigt och höstaktigt redan. Lite vemodig känsla. Både jag och Katrina blev myggbitna. Hon gillar inte när myggen biter. Särskilt inte om de sätter sig på hennes bakdel. Då säger hon ifrån genom att pipa och glo på mig lite hjälplöst.
Tassvård...

Idag är vi trötta...

Det är en kanin i busken. Katrina gör sig startklar. Tur för kaninen att jag håller i snöret!

Galopp i halt gräs...

Hon har varit rätt trött sedan den lilla damen. Nu ligger hon här i soffan efter en kvällspromenad med mig och "mormor". I morgon börjar jag att jobba igen. För Katrina väntar de nya rutinerna.

Slut på semestern...
Fem veckor har gått hur fort som helst. Vi har haft våra första veckor tillsammans i vårt lilla lediga vardagsliv som ni, alla som läser bloggen, har kunnat följa. Nu är almanackan framtagen och kollad, jobbmobilen är laddad och ett nytt vardagsliv med nya rutiner väntar. Jag kommer att fortsätta med bloggen. Följ gärna med... Det är inspirerande och väldigt kul att så många har velat följa oss i sommar.
Jag är Katrinas matte på riktigt nu! Nästa gång vi har en längre ledighet hoppas jag på att jag får bli "dubbelmatte".
Katrina needs är friend of her own kind!

Hitta hem - inga problem!



Vi går hem i mörkret genom stan som är full av liv och rörelse ikväll. Äntligen svalt och skönt! Det har varit riktigt klibbigt varmt idag.
Det är inte bara mycket folk utan även mycket kaniner ute ikväll. Katrina gör sig beredd till en rusning men det räcker att jag gör en liten markering till henne med kopplet och säger - Detta är deras ställe. De bor här. Så spänstar hon vidare och bryr sig inte. Knepet är framför allt att ligga steget före och hålla koll på omgivningen. Så man får inte somna till.
Hon vet var hon bor, Katrina! Det är rätt kul att se när hon ökar takten den sista biten hem efter en promenad. Väl hemma svänger hon in i vår port som om hon aldrig har gjort något annat. Hon finner sig som sagt i de flesta utflykter som vi företar oss nu. Borta bra men hemma bäst tror jag ändå att hon tycker. Och då är vi ju överens, Katrina och jag!
Jag är så glad...
På stan är det sailfest i dagarna tre med flyguppvisning av j...la JAS både fredag och lördag. Det gäller att hålla sig inne och stänga omkring sig mellan 12-13. Detta h...vete har vi varje år här. En helt onödig muskeluppvisning som våra hundar alltid har plågats av. De flyger precis över där vi bor. Det är synd om alla små med känsliga öron...

Svansvift, glädjetårar och leta godisar...
Allt tar sin tid...
Vi har letat godis idag. Detta har vi övat på ett tag då lek på detta sätt verkar helt obekant för Katrina. Nu går det riktigt bra. Hon hittar alla fyra godisarna under kuddar på olika ställen i vardagsrummet.

Katrina vilar sig i form...
Greyhounden brukar kallas för "världens snabbaste soffpotatis" Katrina är inget undantag. Idag har hon vilat sig i form i stort sett hela dagen med avbrott för några kortare promenader i vårt kvarter och en tur i bilen till affären. Det har varit gråmulet och riktigt "innepularväder". Framåt kvällningen gjorde vi en uppryckning och har nu varit ute på promenad i två timmar. Katrina är superpigg då hon är ute. Hon gillar verkligen att promenera, nosa och titta på allt. Det är perfekt hundväder nu. Det är augustiluft och det börjar "lukta skolstart". Jag tycker att det är helt OK.
En riktig snygging...
Vi promenerar i regnet runt högskolan. Den nya utbyggnaden av BTH är väldigt fin. Mycket fönster ut mot vattnet.
Där kan man spegla sig, upptäcker Katrina.
- Det går en riktig snygging där!!!
New greyhoundcoat...
Jag har köpt i England på Dogcoats http://www.dogcoats.net Fungerade super att beställa därifrån. De har mycket att välja på.
Sitter som en smäck!
Nu håller hon sig torr och varm i höst och syns gör hon också i neongult med extra reflexer när mörkret infinner sig.

Katrina - en av många...

Uppgifterna är hämtade på NeverNeverLands hemsida. Läs mer om Greyhounds på Irland på www.neverneverland.se
Ett sönderrivet fårskinn och mys på balkongen...
Det har varit väldigt varmt idag så det har blivit korta promenader. Vi träffade en annan hund som Katrina hälsade på. Det var ett positivt möte. Katrina har varit ensam idag några gånger när jag har varit i tvättstugan och på affären. Det gick bra. Det var första gången som hon låg i sin bädd när jag kom tillbaka efter att ha varit och handlat. Tidigare har hon stått vid dörren och väntat. Hon börjar vänja sig.
På kvällen har vi haft en liten familjeträff på vår balkong. Katrina har legat vid balkongdörren på en filt och lyssnat. Hon vill ju vara med hela tiden. Hon kom ut mellan varven för att umgås en stund. Mattes knä är skönt att sitta i. Vi gör så ibland och Katrina njuter. Hon älskar när jag kelar och plockar med henne. Det är härligt att ha en fyrfota liten vän!

Katrina och jag en ledig torsdag...
"Mormor"dyker upp en stund på eftermiddagen. Katrina blir glad och viftar på svansen när hon kommer. Det har hon gjort tidigare också. Det är bra det. Annars visar inte Katrina så mycket av glädjeyttringar. Jag hoppas att det släpper lite efter hand. Det hon visar är tillgivenhet och att hon är nöjd när hon får vara nära.
Vi har nu ikväll varit ute i ett par timmar och lufsat. Katrina har fått vara lös på ett säkert ställe. Hon tar inga självständiga initiativ utan springer efter mig mest hela tiden. Hon är mycket noga med att hålla reda på matte. Kommer direkt när jag ropar. Jag släpper nu Katrina när vi kommer hem i vår port. Hon följer efter mot hissen och vet precis hur allt går till och vart hon ska ta vägen efter hissfärden för att komma hem. Väl hemma har vi gömt lite levergodis på mycket lätta ställen. Detta är helt nytt för Katrina. Sannolikt har hon aldrig fått vara med om sådana aktiviteter. Hur hon har haft det i sitt lilla liv de första tre åren får jag aldrig riktigt veta...
Nu ligger hon här bredvid mig i sin mjuka fleecebädd. Jag hör en djup suck. Hon ser rätt trött ut. Eller hur?

Nytt halsband...
www.hundhalsband.dinstudio.se
Svart läder med klara stenar på både halsband och koppel. Fint ska det vara! Så är det bara...
Mattes lilla prinsessa! Allt klär en skönhet!

Borta bra men hemma bäst...
Här ligger Katrina i mattes säng efter en lång dag hos "mormor och morfar". Borta bra men hemma bäst!

Nosen arbetar...
Eftersom jag ser henne hela tiden så är det svårt att se skillnad dag för dag men idag tyckte jag att det märks skillnad på hennes päls och muskulatur till det bättre. Pälsen är bättre och blankare och hon har en tydligt spänstigare hållning.

Vid vattnet händer det alltid grejer att kolla in. Hon är nyfiken, det lilla hjärtat, på det som händer runt omkring.

Kommer det någon så måste man ju få kolla...
Vem gör inte det!

Undrar om det är någon kändis som har varit här tidigare idag?

Efter två timmars promenad är vi ganska nöjda både Katrina och jag. Hon har redan gått och lagt sig inne i min säng...
"Mormors och Morfars" säng är också skön...

På eftermiddagen hade vi gäster hemma. Matte fick luktärter och andra fina blommor. Det brukar vara så i detta huset den 1:a Augusti...
Katrina bekymrar sig inte ett dugg över att det kommer folk. Hon ligger kvar och sover och reser på sig när det börjar bli matdags. Hon är cool denna tjejen! Fast hälsa lite kanske skulle vara trevligt? Jasså, inte det. Vad gör man? Inte mycket...

Vi var ute på promenad idag också och träffade Benz med husse och matte. Benz är en bordercolliekille och en mycket trevlig sådan tyckte Katrina efter ett tag. Vi promenerade tillsammans och denna bekanskap utvecklade sig mycket trivsamt så vi ska träffas och promenera igen.
Allt utvecklar sig så väldigt bra tycker jag. Katrina är en helt fantastisk liten tjej!