En otäck räfsa...
2010-09-08, 21:08:35 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag har morfar varit ute på gården och räfsat och tagit ner lite buskar. Det var OK för Katrina så länge som hon kunde stå på stolen i fönstret och titta på honom men när mormor och hon gick ut på gården och kom nära redskapen blev Katrina jätterädd och ville bara gå hem. Man vet ju inte vad hon har varit med om. Jag har läst att många greyhounds är rädda för käppar och liknande eftersom de kan ha blivit pushade och slagna på banorna för att springa. Lilla Katrina...
De fina kvällarna är nu ett minne blott. Nu börjar det bli riktigt höstigt. Det får bli lite tidigare rundor på helgerna framöver. Vi travade runt en runda nu ikväll och träffade bekanta vid ett par tillfällen under promenaden. Katrina var inte pigg på att stanna och prata. Det är för myggigt och kallt för att stå still enligt hennes tycke. Det är skönare att ligga hemma i soffan och ha det mysigt...
De fina kvällarna är nu ett minne blott. Nu börjar det bli riktigt höstigt. Det får bli lite tidigare rundor på helgerna framöver. Vi travade runt en runda nu ikväll och träffade bekanta vid ett par tillfällen under promenaden. Katrina var inte pigg på att stanna och prata. Det är för myggigt och kallt för att stå still enligt hennes tycke. Det är skönare att ligga hemma i soffan och ha det mysigt...
0 kommentarerLat kväll...
2010-09-07, 20:36:57 / Kategori: Vardagar med Katrina
Katrina har sovit hela eftermiddagen. Det är fullt upp på dagiset. Hon lyfte knappt på huvudet när jag kom hem. Känner mig lite frusen så det blev bara en liten kort runda nu i kväll. Katrina är inte nödbedd utan vänder gärna hem igen. Man märker att hon sätter extra fart när vi vänder. Hon verkar inte heller vara i toppform. Det börjar bli kyligt. Kände det redan på morgonpromenaden att det är kallare nu. Snart får hon väl ha täcke på kan jag tro. Skönt att jag har inhandlat ett tidigare i sommar. Vi är rustade för det kommande höstrusket.Hon är känslig för kyla. De är det Greys, känsliga för både kyla och värme på grund av sin tunna hud och päls. När vi kommer hem hoppar Katrina upp i sängen med sitt ben. Hon viftar på svansen så hon verkar nöjd med en stilla avrundning på denna dagen. Snart får vi börja tända ljus på kvällen. Det är en mysig tid vi har framför oss.
.
.
Man är inte nummer ett...
2010-09-06, 21:10:31 / Kategori: Vardagar med Katrina
Det är bara att erkänna även om det svider lite i mattehjärtat. Även jag är utkonkurrerad av morfar. Glädjen har inga gränser. Katrina leker med Amos lurviga goseorm som hon hämtar i leksakslådan hos mormor och morfar och busar med morfar som hon nu har en speciell relation till. Det är fantastiskt att hon har hittat glädjen. Hon hoppar och tjuter när morfar dyker upp. Matte är den självklara tryggheten men morfar han är toppen. Och jag, som tycker väldigt mycket om min pappa, håller ju med henne.
Hon behöver vila när hon kommer hem från "dagis". Efter en lugn kvällspromenad vid stranden ligger hon nu "utsprallad" i soffan med alla benen rakt upp.
My little irish princess!
Hon behöver vila när hon kommer hem från "dagis". Efter en lugn kvällspromenad vid stranden ligger hon nu "utsprallad" i soffan med alla benen rakt upp.
My little irish princess!
Tidig morgon med bus...
2010-09-05, 20:19:40 / Kategori: Vardagar med Katrina
03:57 tyckte Katrina att det var dags att stiga upp denna Söndagmorgon. Hon skuttar upp och piper samtidigt som hon rusar in i vardagsrummet och rycker tag i min stickning och fem lösa garnnystan som ligger i en korg. (Hon vet att hon inte får ha dessa). Hon springer runt med alla nystanen som trasslar in sig i en golvlampa som står i närheten av en ljuskronan med värmeljus som hänger i taket. Jag försöker fånga in alla trådar och trasslar in mig i alltihop och slår huvudet i ljuskronan så att alla värmesljusen far ut över golvet...
Underbar början på en ledig Söndag. Vi går ut 04:20. Katrina får sin frukost när vi kommer in och sedan sänker sig friden över vårt hem när vi båda somnar om ett par timmar.
Dagen har sedan varit härlig höstsöndag med kantarellplockning och fika i skogen för mig och särbon och promenad med mormor och morfar för Katrina. Katrina har fått ett ben och vilar just nu nöjd i mattes säng. Nu är det snart tid för kvällspromenix.
Hon börjar komma loss med bus av olika slag nu den lilla damen.(inte bara i arla morgonstund). Jag tar det som ett sunt tecken. Livet leker!
I mormors och morfars soffa.
Med ben...
Underbar början på en ledig Söndag. Vi går ut 04:20. Katrina får sin frukost när vi kommer in och sedan sänker sig friden över vårt hem när vi båda somnar om ett par timmar.
Dagen har sedan varit härlig höstsöndag med kantarellplockning och fika i skogen för mig och särbon och promenad med mormor och morfar för Katrina. Katrina har fått ett ben och vilar just nu nöjd i mattes säng. Nu är det snart tid för kvällspromenix.
Hon börjar komma loss med bus av olika slag nu den lilla damen.(inte bara i arla morgonstund). Jag tar det som ett sunt tecken. Livet leker!
I mormors och morfars soffa.
Med ben...
Lördag på Saltö...
2010-09-04, 20:50:30 / Kategori: Vardagar med Katrina
Det går bra att äta middag på Saltö också. Efter en härlig promenad så får Katrina sitt eftermiddagsmål i köket på Saltö. Hon har alltid koll på mig när hon äter. Helst vill Katrina att jag ska vara i närheten så att hon ser mig när hon äter. Om jag lämnar henne för att gå in i ett annat rum så avbryter hon sin måltid för att gå och kolla var jag är för att sen gå tillbaka till matskålen. Efter maten är det skönt att vila middag på sängen.
I morgon ska vi plocka svamp. Då får Katrina inte följa med för det är så mycket mygg i skogen. Hon blir verkligen illa biten av de där små inande typerna. Och kliar gör de också något så fruktansvärt tycker hon.
Här ligger hon min lilla skönhet!
Även jag får vila middag en stund!
Fredag igen...
2010-09-03, 22:14:44 / Kategori: Vardagar med Katrina
Vi har tvättstugan ikväll Katrina och jag. Hon följer mig, precis efter, den korta biten mellan tvättmaskinen, torktumlaren och torkskåpet. Fram och tillbaka går hon där bara några centimeter ifrån mig. Hon är en van tvätterska nu och inte längre ängslig över tvättstugans alla ljud.
Vi tog en kvällspromenad mellan maskinerna och har varit ute i en och en halv timme nu. Det började skymma och blev riktigt myggigt på vägen hem. Katrina var lös en stund på idrottsplatsen. Hon springer några varv i full fart och viftar nöjt på svansen. Hon styr med den liksom. Fast hon håller noga reda på var jag är och kommer direkt när jag ropar. Bandaget som hon borde ha går inte att ha för det är omöjligt att få det att sitta nån längre stund. Det får vara på inomhus och på kortare promenader. Bursan har blivit mindre så det ser just nu bra ut.
Det blir mycket hundprat just nu. Många är intresserade, frågar om adoptionen och tycker att det är spännande med Katrina och bloggen. Det finns de som säger att "man blir ju så bunden med hund". Ja, men det är ju det jag tycker om. Jag tycker om gemenskapen med och närvaron av min hund och jag tycker också om de rutinerna som det innebär att ha hund. I morgon är det sovmorgon. Det innebär, i detta huset, att vi går ut i gryningen när Katrina vaknar och sen går jag och lägger mig igen när vi kommer hem.
Tack alla bloggläsare och en trevlig helg till er alla!
Glad, gladare, gladast...
2010-09-02, 20:25:29 / Kategori: Vardagar med Katrina
Hon är som en blomsterknopp, Katrina. En knopp som långsamt slår ut till den allra vackraste blomman!
Katrina är synbart gladare nu än hon hittills har visat. Hon är glad när vi stiger upp, när vi är ute på promenad och när hon får ett ben. Hon svänger på svansen när hon är som allra gladast. Det är hon speciellt på morgonen när hon springer in på "dagis" för att leta upp morfar. Det är inte alltid han har hunnit stiga upp. Man får ju ligga till lite när man är pensionär. Katrina hoppar upp i sängen och är alldeles till sig av lycka. Hon kråmar sig och vill pussas och kela. Mormor har gett upp och säger med ett skratt att morfar har tagit över fullständigt. Men det är ju som sagt som det brukar vara med alla "barnbarnen"...
Katrina är synbart gladare nu än hon hittills har visat. Hon är glad när vi stiger upp, när vi är ute på promenad och när hon får ett ben. Hon svänger på svansen när hon är som allra gladast. Det är hon speciellt på morgonen när hon springer in på "dagis" för att leta upp morfar. Det är inte alltid han har hunnit stiga upp. Man får ju ligga till lite när man är pensionär. Katrina hoppar upp i sängen och är alldeles till sig av lycka. Hon kråmar sig och vill pussas och kela. Mormor har gett upp och säger med ett skratt att morfar har tagit över fullständigt. Men det är ju som sagt som det brukar vara med alla "barnbarnen"...
Katrina möter Theo...
2010-09-01, 21:13:28 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag har Katrina träffat Theo för första gången. Theo är en whippetkille på snart sex år och en väldigt trevlig bekantskap måste jag säga. En riktigt mysig liten kille. Katrina och jag har gått en långpromenad tillsammans med Theo och hans matte och husse. Katrina och Theo har fått bekanta sig med varandra. Vi tog en härlig promenad runt Västra mark. De verkade gilla varandra och gick efter ett tag där tillsammans sida vid sida på vinthundars vis. Idag hade vi inget ställe som var lämpligt för dem att busa runt på men Katrina fick vara lös en stund. Hon blev inspirerad av Theos närvaro så hon gjorde några glädjerusningar. Det är så kul att se när hon sprallar till det. De där två kan säkert släppa loss tillsammans på en gräsplan någonstans. Så nästa gång vi ses får det bli lite mer lössläppt. Katrina var riktigt upplivad efteråt och busade runt när vi kom hem och sen tuggade hon i sig ett stort tuggben av bara farten innan hon gick in i sängen och snurrade ihop sig. Hon var helt klart nöjd med dagens promenad och mötet med lilla Theo. Vi ses snart igen!
Nya kompisar är överens om en intressant fläck att nosa på.
Theo är också fantastisk och dessutom väldigt söt!
Därborta händer det något...
På gång tillsammans...
Nya kompisar är överens om en intressant fläck att nosa på.
Theo är också fantastisk och dessutom väldigt söt!
Därborta händer det något...
På gång tillsammans...
Mattes lilla kärleksmums...
2010-08-31, 19:21:16 / Kategori: Vardagar med Katrina
Lilla hjärtat tog "sovmorgon" i morse och vaknade inte förrän halv fem! Det behövs ingen väckarklocka längre. Katrina piper numera och detta ersätter alla larm, jag lovar. Vi går ut straxt efter tidningsbudet. Men det gör inget!
Jag tar ner månen till dig, lilla K, om det krävs! Mattes egna lilla kärleksmums! Jag är "helt såld" på denna mjuka, kloka och kärleksfulla lilla grey!
Jag tar ner månen till dig, lilla K, om det krävs! Mattes egna lilla kärleksmums! Jag är "helt såld" på denna mjuka, kloka och kärleksfulla lilla grey!
Närhet ska det vara...
2010-08-30, 19:21:33 / Kategori: Vardagar med Katrina
Katrina är just nu extra kelig och söker närhet som aldrig förr. Hon är glad och viftar mer och mer på svansen. Hon är lite kaxigare helt enkelt på ett positivt sätt. Högre svansföring rent allmänt alltså!
Idag fick jag ett trevligt mail från Theos matte som frågade om vi kunde ses så att Katrina och Theo kunde träffas. Theo är en whippet på sex år. Jättetrevligt tycker jag som märker att Katrina verkligen behöver en kompis att umgås med. Det ska bli jättekul att låta dessa två träffas. Ser fram emot detta.
Katrina är väldigt vänlig, kärleksfull och försiktig. De är det greys. I boken "Retired greyhounds" som jag har nämnt tidigare kan man läsa om att pensionerade racers används i vården i england för att besöka sjuka och äldre. Det finns även exempel på hur greys används som högläsningshundar i skolan. Ett barn som behöver extra stöd i att lära sig läsa kan stärka sitt självförtroende genom att läsa högt för en grey som ligger intill och lyssnar. Detta är ju en klockren uppgift för rätt hund under rätt förutsättningar. Rasens egenskaper är ju perfekt och de är ju dessutom så lugna och avslappnade inomhus. Visst är det lysande och också väldigt rörande att ett barn kan få möjlighet att växa på detta sätt.
Kanske ska man inte vara fullt så avslappnad om man tar ett sådant uppdrag. Det kan ju uppfattas som lite väl frånvarande.
Mer såhär kanske. Stilla, närvarande och intresserat lyssnande.
Idag fick jag ett trevligt mail från Theos matte som frågade om vi kunde ses så att Katrina och Theo kunde träffas. Theo är en whippet på sex år. Jättetrevligt tycker jag som märker att Katrina verkligen behöver en kompis att umgås med. Det ska bli jättekul att låta dessa två träffas. Ser fram emot detta.
Katrina är väldigt vänlig, kärleksfull och försiktig. De är det greys. I boken "Retired greyhounds" som jag har nämnt tidigare kan man läsa om att pensionerade racers används i vården i england för att besöka sjuka och äldre. Det finns även exempel på hur greys används som högläsningshundar i skolan. Ett barn som behöver extra stöd i att lära sig läsa kan stärka sitt självförtroende genom att läsa högt för en grey som ligger intill och lyssnar. Detta är ju en klockren uppgift för rätt hund under rätt förutsättningar. Rasens egenskaper är ju perfekt och de är ju dessutom så lugna och avslappnade inomhus. Visst är det lysande och också väldigt rörande att ett barn kan få möjlighet att växa på detta sätt.
Kanske ska man inte vara fullt så avslappnad om man tar ett sådant uppdrag. Det kan ju uppfattas som lite väl frånvarande.
Mer såhär kanske. Stilla, närvarande och intresserat lyssnande.
Visst passar vi ihop?
2010-08-29, 22:07:15 / Kategori: Vardagar med Katrina
Som ett plåster...
2010-08-29, 18:47:34 / Kategori: Vardagar med Katrina
I natt har Katrina legat intill mig som ett litet plåster. Hon följer efter i sömnen liksom. Hon borde bli varm tycker jag men hon är ju å andra sidan en liten "fryskyckling". Hon har kommit rätt kan man säga. Vi har nog landets varmaste lägenhet.
Idag har vi varit på långpromenix i det vackra vädret och bandaget har suttit på hela vägen. Hon njuter av att spänsta fram och nosa här och var. Vi träffade en liten whippettik, som heter Maja, på vägen. Det är något särskilt vinthundar emellan. Det är tydligt att de pratar samma språk. Så familjen är väl inte fullständig förrän vi har en till här hemma. Men vi lär gärna känna några lekkamrater, för nu tror jag att Katrina är sugen på en kompis , att träffa ibland och få busa runt med ordentligt.
Vi stötte på mormor och morfar här utanför när vi kom hem. Katrina ignorerade dem totalt. Det är märkligt. Hon är ju så glad när hon kommer dit annars om dagarna. Det var precis som att hon sa. - "Det är helg nu! Jag ska inte vara hos er förrän i morgon".
Lilla fina Katrina! Hon kan se lite mallig ut ibland!
Men det gör jag också ibland, enligt vissa, har jag hört!
Idag har vi varit på långpromenix i det vackra vädret och bandaget har suttit på hela vägen. Hon njuter av att spänsta fram och nosa här och var. Vi träffade en liten whippettik, som heter Maja, på vägen. Det är något särskilt vinthundar emellan. Det är tydligt att de pratar samma språk. Så familjen är väl inte fullständig förrän vi har en till här hemma. Men vi lär gärna känna några lekkamrater, för nu tror jag att Katrina är sugen på en kompis , att träffa ibland och få busa runt med ordentligt.
Vi stötte på mormor och morfar här utanför när vi kom hem. Katrina ignorerade dem totalt. Det är märkligt. Hon är ju så glad när hon kommer dit annars om dagarna. Det var precis som att hon sa. - "Det är helg nu! Jag ska inte vara hos er förrän i morgon".
Lilla fina Katrina! Hon kan se lite mallig ut ibland!
Men det gör jag också ibland, enligt vissa, har jag hört!
Bandage i 14 dagar...
2010-08-28, 19:18:44 / Kategori: Vardagar med Katrina
Vi var hos veterinären igår. Jo men, det är en slemsäcksinflammation en så kallad bursit som Katrina har i sin högra armbågsled. Veterinären ville inte tömma den då den är mjuk och rätt så liten. Sådana kan bli rätt stora tydligen och då får man tömma dem på vätska och ibland även operera. Veterinären trodde att hon har haft denna någon gång tidigare på grund av att hon legat på hårt underlag. Sen kan dessa komma tillbaka exempelvis genom en stöt eller slag mot leden. Hon trodde inte att den har kommit av överansträngning. Så det är som du skriver i din kommentar, Camilla.
Åtgärden är att Katrina under två veckor ska ha ett stödjande bandage. Veterinären tror att "bursan" kan gå tillbaka då den inte har blivit större sedan den uppstod. Och som hon också sa - "nu behöver du aldrig ligga på hårt underlag mera för nu har du fått det så bra".
Vi passade på att ta en vikt när vi ändå var hos veterinären. Nästan 27 kilo. Lilla K har ökat ett kilo sedan hon kom. Det är bra. Det är bara muskler.
Bandaget är dock inte så lätt att behålla på rätt ställe. Eländet kasar ner. Framför allt får hon ha det när hon vilar men det ska ju helst sitta på hela tiden. I rörelse är det svårare att få bandaget att fästa. Armbågsleden är ju i rörelse när hon går så det är knepigt. Vi var hemma hos en kompis igår kväll som har ett förflutet på ortopeden. Jag fick lite tips om hur man lindar. Mona som vi var hos hade en skön säng tyckte Katrina. Fast hon går inte upp och lägger sig förrän hon får klartecken att hon får lägga sig där. Dessutom måste hon inspektera överallt innan hon kan koppla av. Sedan låg hon och sov så skönt bland kuddarna. Det är trevligt att kunna ta med henne såhär. Hon flyter bara med liksom.
Idag har bandaget suttit på under en promenad till stan. Vi gick en runda och tittade på aktiviteten kring valstugorna som de har satt upp på torget. Färgen på Katrinas bandage är dock ingen symbol för något politisk ställningstagande på något sätt. Det fanns bara blått helt enkelt. Men blått är flott! Eller hur?
Åtgärden är att Katrina under två veckor ska ha ett stödjande bandage. Veterinären tror att "bursan" kan gå tillbaka då den inte har blivit större sedan den uppstod. Och som hon också sa - "nu behöver du aldrig ligga på hårt underlag mera för nu har du fått det så bra".
Vi passade på att ta en vikt när vi ändå var hos veterinären. Nästan 27 kilo. Lilla K har ökat ett kilo sedan hon kom. Det är bra. Det är bara muskler.
Bandaget är dock inte så lätt att behålla på rätt ställe. Eländet kasar ner. Framför allt får hon ha det när hon vilar men det ska ju helst sitta på hela tiden. I rörelse är det svårare att få bandaget att fästa. Armbågsleden är ju i rörelse när hon går så det är knepigt. Vi var hemma hos en kompis igår kväll som har ett förflutet på ortopeden. Jag fick lite tips om hur man lindar. Mona som vi var hos hade en skön säng tyckte Katrina. Fast hon går inte upp och lägger sig förrän hon får klartecken att hon får lägga sig där. Dessutom måste hon inspektera överallt innan hon kan koppla av. Sedan låg hon och sov så skönt bland kuddarna. Det är trevligt att kunna ta med henne såhär. Hon flyter bara med liksom.
Idag har bandaget suttit på under en promenad till stan. Vi gick en runda och tittade på aktiviteten kring valstugorna som de har satt upp på torget. Färgen på Katrinas bandage är dock ingen symbol för något politisk ställningstagande på något sätt. Det fanns bara blått helt enkelt. Men blått är flott! Eller hur?
Idag är vi på radion...
2010-08-27, 16:16:10 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag har vi fått ett inslag på radio Blekinge, Katrina och jag.
Du kan lyssna på inslaget och titta på det lilla reportaget om du vill genom att följa länken. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=3937101
Det är många som har hittat till min blogg idag. Du som är nytillkommen bloggläsare hälsas välkommen. Det är mycket roligt att så många hittar hit och vill du följa bloggen så är det ännu roligare.
Bilden på Katrina och mig är från vårt första möte på Arlanda den 12:e juli. Det var en stressad och varm hund jag fick ta emot här på sommarens varmaste dag. I bloggarkivet och under rubrikerna kan du hitta inlägg från den första dagen och fram till nu.
Vill du veta mer om hundar på Irland och om förhållandena där? Kanske blir du nyfiken på vad en adoption innebär. Djurrättsorganisationen Neverneverland kan ge dig information. Jag rekommenderar att du besöker föreningens hemsida www.neverneverland.se De har även en blogg och finns dessutom på facebook.
Du kan lyssna på inslaget och titta på det lilla reportaget om du vill genom att följa länken. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=3937101
Det är många som har hittat till min blogg idag. Du som är nytillkommen bloggläsare hälsas välkommen. Det är mycket roligt att så många hittar hit och vill du följa bloggen så är det ännu roligare.
Bilden på Katrina och mig är från vårt första möte på Arlanda den 12:e juli. Det var en stressad och varm hund jag fick ta emot här på sommarens varmaste dag. I bloggarkivet och under rubrikerna kan du hitta inlägg från den första dagen och fram till nu.
Vill du veta mer om hundar på Irland och om förhållandena där? Kanske blir du nyfiken på vad en adoption innebär. Djurrättsorganisationen Neverneverland kan ge dig information. Jag rekommenderar att du besöker föreningens hemsida www.neverneverland.se De har även en blogg och finns dessutom på facebook.
Man får krusa...
2010-08-26, 20:30:01 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag när jag kom hem var Katrina redan hemma och låg på min säng. Hon kommer ju inte direkt rusande och möter upp. Inte kommer hon när jag ropar heller för den delen. Jag får gå in till henne. Då ligger hon där med öronen rakt upp och väntar. Ingen svansviftning bjuds man på heller. Man får krusa lite... Sen efter en stund så kommer hon och viftar och då blir jag så glad och nöjd.
Det har varit en härlig solig sensommarkväll med skön luft. Vi tog en promenad på västra mark. Det är en härlig tid nu med svalare klimat och härliga dofter i skogen. Vi lufsade i lugnt tempo för jag är lite bekymrad över Katrinas armbåge och vill inte anstränga den för mycket. Vi ska ju till veterinären i morgon och få detta undersökt.
När vi kom hem så hade Herr Kantarell varit här och lämnat en papperspåse med kantareller utanför dörren. Härligt med en macka med smörfrästa kantareller. Jag har fixat med kantarellerna och Katrina har legat på kökssoffan som vanligt. Hon vill inte ha svamp. Däremot tackar hon inte nej till lite leverpastej och därefter en liten tupplur.
Det har varit en härlig solig sensommarkväll med skön luft. Vi tog en promenad på västra mark. Det är en härlig tid nu med svalare klimat och härliga dofter i skogen. Vi lufsade i lugnt tempo för jag är lite bekymrad över Katrinas armbåge och vill inte anstränga den för mycket. Vi ska ju till veterinären i morgon och få detta undersökt.
När vi kom hem så hade Herr Kantarell varit här och lämnat en papperspåse med kantareller utanför dörren. Härligt med en macka med smörfrästa kantareller. Jag har fixat med kantarellerna och Katrina har legat på kökssoffan som vanligt. Hon vill inte ha svamp. Däremot tackar hon inte nej till lite leverpastej och därefter en liten tupplur.
Rörigt på dagis...
2010-08-25, 19:56:39 / Kategori: Vardagar med Katrina
Det har varit en vattenläcka i mina föräldrars trappuppgång så det var fullt med slangar, hinkar och gubbar i trappan i morse när vi kom dit. Katrina tyckte inte om detta så jag fick lyfta henne över alltihop. Sen har det varit stök där hela dagen med hantverkare, damm och fläktar. Katrina har varit ensam hemma här ett par timmar och mormor har gjort henne sällskap en stund på eftermiddagen innan jag kom hem. Det kommer att vara bökigt nu den närmsta månaden innan allt är klart. Men Katrina har ju vant sig vid det mesta hittills så det ska nog gå bra detta också.
- Katrina hon är så klok, så det är inte sant, säger mormor
Idag blåser det minst sagt friska vindar i Karlskrona. Nu ska vi gå ut vår kvällspromenad, Katrina och jag. Det lockar inte direkt som det blåser och har sig. Lilla K ligger just nu i kökssoffan med benen rakt upp i vädret och ser ut som om hon varken vill eller behöver gå ut. Jag får nog dra upp henne om det ska bli någon promenad...
- Katrina hon är så klok, så det är inte sant, säger mormor
Idag blåser det minst sagt friska vindar i Karlskrona. Nu ska vi gå ut vår kvällspromenad, Katrina och jag. Det lockar inte direkt som det blåser och har sig. Lilla K ligger just nu i kökssoffan med benen rakt upp i vädret och ser ut som om hon varken vill eller behöver gå ut. Jag får nog dra upp henne om det ska bli någon promenad...
"Piplisa"...
2010-08-24, 21:08:14 / Kategori: Vardagar med Katrina
Jag har ju berättat förut att lilla K piper då det är något hon vill eller då hon inte riktigt gillar läget. Det är helt enkelt hennes sätt att uttrycka vissa av sina känslor. Om något inte går tillräckligt fort eller blir efter hennes tycke så kommer det ett litet pipgnäll. Som när jag inte är tillräckligt snabb med nyckeln när hon vill in efter promenaden eller då jag är alldeles för långsam med att ta fram maten eller då hon inte hittar en bekväm ställning att ligga på eller rätt ställe att ligga på. Någon "piplisa" har jag aldrig haft förut men det är bara att vänja sig... Hon är ju så gullig lilla Mymlan!
Det går fantastiskt bra att lämna henne om dagarna. Hon vet nu vart vi ska gå och styr kosan till rätt dörr i "mormor och morfars" trappa. Hon börjar vifta på svansen redan i trappan och sen när hon kommer in går rumpan som bara den. Hon är glad för både "mormor och morfar" men... Det kan inte hjälpas men "morfar" är bäst. Det bara är så. Det har varit likadant med alla våra tidigare fyrbenta vänner. När "morfar" gick ut idag utan Katrina så inte bara pipgnällde hon. Hon "gråter", berättar "mormor".
På fredag eftermiddag blir det ett besök hos veterinären. Veterinären vill titta på hennes misstänkta bursit. Den är inte värre idag och verkar inte vålla henne något problem. Vi får se om de tömmer den eller vad de hittar på. Ska den tömmas så blir det väl också antibiotika.
Idag blir det ingen bild på Katrina för jag laddar kameran. Däremot så fick jag en bild från min son Joels fästmö, Emelie. Den kom på mailen i söndags just som jag längtade som mest efter mina älsklingar i Gävle. Så här är de; Amos, Joel och Bell!
foto;Emelie Håkansson www.smellofnature.blogg.se
Misstänkt "bursit"...
2010-08-23, 17:59:26 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag på morgonen upptäckte jag en vätskefyllnad, som en liten kudde, på höger armbågsled på Katrina. Misstänkt "bursit" - slemsäcksinflammation. Den har inte funnits där förrän nu för jag kollar henne varje dag. "Bursit" är som regel en följd av överansträngning, slag/stöt mot leden eller vila på hårt underlag har jag läst mig till. Yttrar sig som en vätskesamling vid den aktuella leden. Det blir att fara till veterinären med detta så får vi se vad de säger och vad de tycker att man ska göra med detta. Så nu ligger vi lågt med promenader till dess att vi har fått besked om diagnos och åtgärd. Trist att hon skulle drabbas av detta. Något hårt underlag har hon ju inte legat på i alla fall den lilla "soffliggaren". Däremot håller vi ju igång med promenader. Vi får ta det som det är så länge och hoppas på att vi får en tid snabbt. Ringer veterinären i morgon direkt på morgonen. Gjorde försök att ringa idag också men jag kom inte fram. Hon varken haltar eller ömmar så det är ju inte akut-akut men jag vill ändå ha det uppkollat så fort som möjligt. Vill ju inte att hon ska få en inflammation som tränger in i leden så det blir något kroniskt elände eller så.
Från det till detta...
Jag ska köpa ett "hus" till lilla K som jag har sett att matte Camilla www.livetmedlurcher.blogspot.com har till sina tre små NNL-kompisar. Kolla gärna hennes blogg. Hon har ett härligt gäng med två lurcherpojkar och en greyhoundflicka. "Huset" kan man ha hemma som viloplats men framför allt jättebra att ta med när man reser bort. Då har Katrina sin egen trygga plats även när vi inte är på hemmaplan.
Från det till detta...
Jag ska köpa ett "hus" till lilla K som jag har sett att matte Camilla www.livetmedlurcher.blogspot.com har till sina tre små NNL-kompisar. Kolla gärna hennes blogg. Hon har ett härligt gäng med två lurcherpojkar och en greyhoundflicka. "Huset" kan man ha hemma som viloplats men framför allt jättebra att ta med när man reser bort. Då har Katrina sin egen trygga plats även när vi inte är på hemmaplan.
Det regnar...
2010-08-22, 18:38:25 / Kategori: Vardagar med Katrina
Katrina blev blöt och kall idag då det började regna när vi var ute. Detta är inte populärt. Hon piper helt enkelt av missnöje. Sedan har hon inte velat gå ut mera. Sist jag tog fram kopplet så försvann hon som en avlöning in i sängen. Hon visar egen vilja lilla K. Sen är det ju inte alltid man får som man vill...
Det blev trots allt en snabb runda ut för att sedan vända tillbaka till kökssoffan för att titta på när jag lagade mat. Det luktade tydligen gott för nosen vädrade väldeliga. Hon låg där i kökssoffan med grisen och kossan som hon hade hämtat. Jag vill inte säga att hon leker med dem utan mer att hon tar med sig och umgås med dem litegrann.
Så idag blev det en slapp söndag. Det är ju rätt mysigt trots allt. Om det klarnar upp kan vi ta en skön kvällspromenad.
I morgon börjar en ny, ännu orörd, vecka...
.
Ledig lördag...
2010-08-21, 22:39:53 / Kategori: Vardagar med Katrina
Idag var vi ute fem på morgonen. Det är OK men idag var jag trött så jag somnade om efter promenad och frukostservering till lilla K. Tur att även hon vill somna om en stund. Dagen har sedan gått i stilla mak. Mormor ringde och frågade om vi ville gå en promenad. Det blev en lördagsrunda till Wämöparken.
Kvällen har vi tillbringat på Saltö. Särbon kan också leverpastejtricket(fast jag blev bjuden på annat). Katrina har gjort sig hemmastadd både i soffan och på sängen. Det är bra det.
Det är en fridfull kväll. Vi tar en stilla promenenad hem vid vattnet. Det känns som om vi har känt varandra länge, länge min lilla skatt och jag.
Kvällen har vi tillbringat på Saltö. Särbon kan också leverpastejtricket(fast jag blev bjuden på annat). Katrina har gjort sig hemmastadd både i soffan och på sängen. Det är bra det.
Det är en fridfull kväll. Vi tar en stilla promenenad hem vid vattnet. Det känns som om vi har känt varandra länge, länge min lilla skatt och jag.
-Mitt liv som matte är en blogg om mig, en matte i den vackra staden Karlskrona, som en vårdag 2010 bestämde mig för att adoptera en greyhound från Irland. Första mötet med greyhoundflickan Katrina var på Arlanda den 12:e juli 2010. Då blev jag hennes matte och hon min lilla skatt.. Under hösten 2010 började jag tänka tanken att Katrina borde få en fyrbent kompis. Så var den processen igång och efter nyår så började jag titta på greyhounds som då var aktuella för adoption genom NeverNeverland, som är den svenska djurrättsorganisation ,som jag har adopterat Katrina genom. Scilla kom till Sverige, 12:maj 2011 , precis 10 månader efter Katrinas ankomst. Scilla fick bo i bästa jourhemmet fram till den 2:a juni då jag hade möjlighet att hämta henne. Nu är jag dubbelmatte. Du som vill är välkommen att följa med i min blogg om mitt vardagliga matteliv tillsammans med mina båda irländska prinsessor..