Lek...
Det är inte alltid det lättaste att fånga lilla fröken på bild när hon är i aktivt läge. Enklast är ju att ta bilder i viloläge och därför blir det flest sådana här på bloggen. Det går undan när det leks här inne må ni tro. Katrina har fått överta Amos leksakskorg. I den lägger jag alla hennes pipleksaker och hon hämtar dem. En efter en springer hon och hämtar. Hon tar en i korgen rusar in med den i sängen och sen en till och en till...Sen ligger hon och piper med dem. Det är riktigt kul att se. Hon som inte fattade något alls av det här med lek när hon kom. Nu tar hon igen allt...
Idag har vi varit på kyrkogården tillsammans med mormor och gjort i ordning gravarna som vi har där. Klippt ner rosor, rensat ogräs och lagt dit granriskransar. Det brukar vara morfars jobb det där men han är krasslig och vi är just nu lite bekymrade över det. Katrina och mormor stod och tittade medan jag rensade. Lilla K är otålig i det läget och piper ända till vi börjar röra på oss igen. Sådan är hon den lilla piplisan. Man får egentligen inte ha hundar med sig in på kyrkogården. "Vi får inte följa med in här" står det på en skylt men en bild av en terrier med ett streck över. Detta är verkligen en av de mest dumma regler jag har varit med om i folks enkla vardag. Människor med hund får inte besöka sina gravar och ha sin hund med sig. Jag tänker att det kanske är en älskad husse eller matte som ligger där. Då kan det nog betyda en hel del för den som är kvar här att få ta med sig sin fyrbenta vän. Vi förbiser i alla fall i det där. Hundar stod de på skylten och det var dessutom en högbent terrier på bilden. Inget var skrivet på skylten om greys. Jag gör tolkningen att det är skillnad...
Viloläge på söndagseftermiddagen...
Fröken galopp...
Ilskna suggan...

Fröken galopp...

Nu springer hon igen...

Helst där matte går...

På väg mot grinden...

Det kommer någon...

Undrar vem?...

Puss min skatt...
Nu sitter jag här på kanten av min schäslong... Katrina ligger utsträckt på densamma och ser ut att må gott. Vi har varit ute i mörkret på kvällspromenad. Katrina har kutat några varv på fotbollsplanen och det såg riktigt bra ut med tanke på hennes tåfraktur. Ska kollla i morgon hur tån mår. Ser det OK ut ska hon få springa en liten längre stund om hon vill.
Nu har vi en rländsk prinsessa till här i Karlskrona då lilla Judith nu äntligen har kommit hem tillsammans med sin matte och husse. Judith kom från Irland till Arlanda igår. Matte och husse stod och väntade förstås. Fick ett litet meddelande idag om att allt har gått väldigt bra och att lilla Judith verkar ha funnit sig tillrätta så långt. Det är så roligt detta. Lurcherflickan Judith är en riktig skönhet som nu har dragit en riktig högvinst och får det bästa hem man kan tänka sig. Nu får de vara tillsammans för alltid! Grattis säger vi härhemma och hoppas att vi får träffas snart.
Puss min skatt! Nu är det ny ledig helg....
Den klokaste som finns...
Här ligger den lilla kloka...

Mys...
Hon har tidigare fått en grisknorr som hon tuggade i sig i ett nafs. När den var slut gnällde hon till och sprang hon och hämtade ett lite större ben som har legat här på en hylla hur länge som helst utan att hon har brytt sig. Hon hade ätit lite på det där benet men sen har hon lämnat det och där har det legat i flera veckor. Undrar vad det var nu då som gjorde att det helt plötsigt dög. Ja, så är det väl. Det är inte alltid man är sugen. Vissa saker ska mogna till helt enkelt.
Sen har hon pipit runt med råttan som är en pipleksak instoppad i mina virkade innetofflor. Det är ett bra knep att få pipleksakerna att hålla längre. In med dem i två strumpor. En från det ena hållet och en från det andra. Pipleksaker är ju förbrukningsvara här hemma men någon motta får det ju ändå vara. Och en och annan trasig strumpa har man ju alltid.
Ikväll är jag trött i huvudet. Har mycket att tänka på just nu. En stund vid TV:n och sedan tidigt i säng. Mer än så blir det inte denna afton. Förutom en regnrockspromenad runt kvarteret förstås.
Mys i mattes schäslong

Jobb, jobb...
Någon här ligger risigt till...

Den lilla svarta beanisen blir undersökt
Men den piper ju inte...

Mattes plats...
Inte nu längre... Men hon makar på sig, lilla K, och kan samsas med sin matte. För det är ju som allra mysigast egentligen när man tränger ihop sig och myser i samma soffa på kvällen. Så ligger vi och tittar på TV ända till läggdags och sen kryper vi ner, lilla hon och jag, tillsammans i min säng och tackar för denna dagen i vårt lilla liv.
Ikväll tycker jag att ni ska kika in på Camillas blogg. www.livetmedlurcher.blogspot.com Camilla har tre långnosar som hon i senaste inlägget så fint har uttryckt sin kärlek till. Alla vill bli sedda och älskade för den man är. Det är bland det viktigaste av allt både för tvåbenta och fyrbenta.
Vems plats är detta nu då?

Regnigt...
Pipgamen blev kvar på Saltö. Hon får ju ha något där också. Men vi har två nya kamrater till. Beanisar från NNL. Även de små beanisarna, minigreys, kan man köpa på NNL:s webshop till förmån för föreningen. www.neverneverland.se
Dessa små kompisar har inget pip och blir därför bara kringburna lite försiktigt. Hon slickar på dem och ägnar sig åt dem lite bara. Det är gulligt va?
Pipgamen är kvar på Saltö...

Flera nya kompisar...

Det är Katrina till vänster. Vem den andra är får vi se...

Ny leksak och ny tröja...
Gam med härligt pip...

Eftermiddagspromenad på Saltö

Mattes nya röda NNL-tröja

Koseligt...

Ordningen återställd...

Bergen...
Besøker Bergen i Norge. Vacker stad. Ska snart gå en stadstur med guide. Har idag varit och besøkt intressant verksamhet som anknyter till mitt arbete. Vi ær ett stort gæng från Blekinge som gør denna resa tillsammans. Trevligt! Tænker på min lilla skatt hemma men också på Gævlegænget sjælvklart. Tack Emelie, før paketet! Pussa alla från mig! I morgon kommer jag hem igen. Undrar om det ær en liten svansviftare som ta emot mig då eller om jag blir helt nonchalerad. Man vet ju inte. Det ær inte alltid fyrbenta kamrater ær øversvallande sådær direkt nær man har varit borta ett tag. Men det brukar ju alltid ordna sig efter en stund.
Allt väl...
Igår fick Katrina ligga kvar här hemma när jag gick till jobbet. Det är målare på dagis så Katrina blev hämtad av mormor och morfar först lite senare. När jag kom hem efter jobbet låg den lilla mörka skönheten och väntade i sin bädd. På köksbordet låg följande meddelande. - Vi var så glada när vi kom. Allt väl. Har fått mat 16:15. Har varit ute 2 tim. 10:00-12:00, em 30 min. Morfar skrev lappen. På telefon fick jag senare höra den lite mer mjuka informationen från mormor om hur gullig och fantastisk lilla K är. Nu åker jag bort ett par dagar i jobbet och Katrina följer dagis/nattis rutiner. Det är väl helt OK? Eller Hur?
Det finns mjuka ställen på dagis också!
Amos och Bell i skogen...

Bild lånad av Emelie Håkansson
Today it's raining...

Kvällstur med Molly...
När jag kom hem från jobbet idag så hade Mollys matte ringt. Så vi gav oss ut på en kvällstur tillsammans. Molly är, som jag har berättat tidigare, en två och ett halvt år gammal lurchertik som kom till Sverige genom NNL när hon var sex månader gammal. Molly är glad! Väldigt glad...Katrina blev glad när hon fick se Molly men Molly är definitivt den som visar sin glädje mest. Hon vet inte hur hon ska göra för att få igång Katrina som ju är en slowstarter tillsammans med nya kontakter. Efter en stund går det bra. De ska säkert kunna leka tillsammans så småningom på lämpligt ställe. Det är en trevlig promenad med två flickor i var sitt täcke. Ikväll är det mörkt och kallt. Mitt försök att fånga flickorna på bild i mörkret gick sådär. Här är de i alla fall på framåtmarch i den mörka, kyliga kvällen. De gick så fint tillsammans bredvid varandra. Fast allra bäst hade det ju ändå varit om de hade fåt busa runt ordentligt. Det tycker i alla fall söta och glada Molly. Vi ses igen någon annan dag!

Stjärnklart...
Söndagen har bjudit på soligt promenadväder. Vi har gått en lång tur bland annat runt Stumholmen. Det är tur att det hänger påsar på flera ställen på promenaden för de två jag hade i fickan räckte inte. Är det inkomster så är det utgifter som vi brukar säga...
Katrina har sen varit med mig i källaren med diverse balkongsaker. Hon är egentligen rädd för allt som skramlar och verkar otäckt men hennes önskan att få följa med mig är starkare. Så hon klämmer in sig i hissen med mig och alla prylar och undersöker alla utrymmen i källaren. Det gäller att ha koll på var hon befinner sig så jag inte tappar något på eller i närheten av henne. Jag tänker på raderna som var skrivna på NNL:s hemsida när Katrina var aktuell för adoption. - "Katrina är en väldigt fin tik. Hon är ren i sin kennel och hon följer dig gärna" Hon är som en liten skugga efter mig min lilla gnistrande stjärna.
På Stumholmen...

Eftermiddagsvila i mattes säng...

Lördagsbestyr...

Hemma igen...
Min lilla skatt var glad när hon fick se mig igen. Hon har haft det toppen på nattis och sovit hela natten mellan mormor och morfar. Det är skönt att det går så bra allting. Nästa vecka är det dags igen att vara på nattis när jag ska ut på en ny resa.
Katrina har fått springa lös ikväll en liten stund för första gången sedan hon skadade tån. Det såg bra ut när hon rusade runt. Ingen hälta alls. Skönt! Vi nöjde oss med en mycket liten frisläppt stund denna gången. Det är bäst att ta det försiktigt ett tag till.
Fri på fotbollsplanen...

Skönt hemma igen på den egna soffkudden...

Dagis blir nattis...
Ikväll får vi gå olika promenadvägar...

Hemma hos Theo...
Här ligger lille fina Theo och väntar på att få bli "storebror"

Möte med Molly...
Så har vi då idag träffat lilla Mollly och hennes matte som vi har hört talas om på flera håll ända sedan i somras. Molly är en mycket söt, glad och livlig lurchertik som bor med sin familj alldeles i närheten av oss. Vi har samma promenadstråk men har hittiills inte mötts, Visst är det märkligt? Molly kom som sex-månaders valp från Irland till Sverige via NNL. Hon hade hittats tillsammans med sin syster som även hon kom till en svensk familj. Molly ville ju så gärna leka med Katrina och försökte på alla sätt få igång henne för lite bus. Men icke... Katrina blev överumplad av Mollys iver och sa ifrån att hon inte ville ha så omedelbar kontakt. Efter en stund kunde de hälsa lite grann. Katrina behöver tid vid nya kontakter. Jag tror att det bästa är att promenera ihop så brukar det ordna sig. Kanske kan vi träffas någon annan dag och ta en promenad. Efter mötet med Molly var Katrina väldigt uppspelt och ville busa med mig på hemvägen och när vi kom hem rusade hon runt här som en yster kalv och härjade med leksakerna. I de lägena är jag aldrig redo med kameran kan jag säga men det är väldigt härligt att skåda de här små "frispelen".
Idag är förresten Katrina fotomodell med sina nya tassels i galleriet hos DafneDesign. www.dafnedesign.se
Fröken Sniff...
På meddelandet från dagis idag stod det att allt varit väl och att det hade bjudits på långpromenad till "staun". Katrina verkar vara nöjd för hon är helt slut. Jag cyklade om djuraffären på hemvägen och inhandlade två pipleksaker, lila b-påsar och en burk plack-off. Katrina har nu pipit runt med den ena pipisen en stund för att sedan överge den för sängen. Hon ligger där nu och snarkar så jag får väl trixa lite för att få upp henne sen när det är dags för sista voffseturen för dagen.
Katrina och jag har idag fått ett uppdrag av NNL. Vi hjälper självklart gärna till. En alldeles underbar liten lurcherflicka är önskad av en familj i Karlskrona. Så nu ska Katrina få följa med på hembesök igen och representera djurskyddsföreningen NNL. Mer än så får ni inte veta nu. Spännande!
Idag har vi inga nya bilder men vi har många från helgens promenader då lilla fröken Sniff var ute och nosade i skogen med den nya fina selen.



Soft vilodag...
Jag undrar om lilla K har fått nosa så mycket i sina dar. Det verkar som att hon har en del att ta igen. Hon älskar verkligen att gå runt och sniffa på allt ute i naturen. Vi prövade på att springa lite idag. Det ser bra ut. Hon verkar inte längre känna av den brutna tån. Jag kan inte se någon hälta alls i någon del av steget. Jag tänker linda tassen ett tag till för att stabilisera tån mot tassen och hon får vänta ytterligare en liten tid innan jag vågar låta henne springa fritt.
Här kommer ett litet galleri av bilder på de nya prylarna. Jag länkar till samtliga leverantörer.
Svart läderhalsband och läderkoppel från Hånsta sadelmakeri www.hundhalsband.dinstudio.se
Tassels från DafneDesign www.dafnedesign.se
Lila halsband, sele, täcke och matchande halsband från Torshammarens textiltryck www.torshammarens.se
Lila är läckert till Katrina. Halsband med matchande tassel.

Tjusiga läderhalsbandet med matchande tassel.

Fina regnbågstäcket i fleece med matchande halsband. Som en smäck...

Katrina trivs i smarta mjuka selen.

Ny lördag...
På Saltö i solnedgång.

Mums, mums...

Voffsetur...
Det har varit en körig vecka...
Nu är det fredag igen! Så brukar det ju låta på fredagar. Som om det är samma fredag som ständigt återkommer. Nu är det en ny fredag igen ska jag börja säga istället. Som på måndagar; Ny orörd vecka! Arbetsveckan har för min del avrundats med ett gympapass. Jag märker som sagt att jag ligger efter. Jag ligger förresten efter med det mesta just nu skulle jag vilja säga. Kommer alltid minst tio minuter försent till allt. Om det alltid har varit så eller om det är ett nytt beteende funderar jag på. Kanske en ny självinsikt som håller på att vakna. Man måste ju göra något åt det då när man har erkänt för sig själv, eller hur?
Allt väl! Har fått mat 16:15, stod det på lappen som låg på köksbordet när jag kom hem. Lilla K har ett fin fint liv ska jag säga. Nu har jag lärt mig ett nytt uttryck för hundpromenad av min norska fb-vän Kristin som är matte till Knud och Peder. Voffsetur! Visst låter det gott?
Kom nu min lilla skatt! Vi ska ut på voffsetur du och jag. Sen ska vi stilla njuta av en ny fredagskväll.
Vi önskar en trevlig ny helg till alla tvåbenta och fyrbenta!
Samtal med mormor...

Höstmörker...
Nästan varje dag träffar vi någon på våra promenader som är intresserad av och undrar vilken ras Katrina tillhör och hennes egenskaper. Många är imponerade över hennes exteriör och hennes välutvecklade muskler. När jag berättar att hon kommer från Irland och att jag har adopterat henne blir de allra flesta som regel ännu mer nyfikna. Jag passar på att sprida den information jag kan.
Idag testar vi nya selen. Den är både snygg, mjuk och lättanvänd. Denna ska vi använda nu, främst på våra, skogspromenader. Selen kommer från Torshammarens textiltryck www.torshammarens.se

Kaninspan i nya röda fina selen

New tassels...
Tasslarna är mycket fina och matchar lilla Katrinas halsband perfekt. Till helgen blir det fotografering med Katrina som modell med alla nya fina sakerna. Kanske blir det en liten stadsrunda också så att hon kan gå där och se mallig ut. Hur nu jag ska matcha detta är ju nästa fråga. Vi får se vad jag hittar på. Det blev lite mycket nu till lilla damen. Jag får väl nöja mig med att sola mig i glansen...
Detta blir tjusigt det...

Tuff brud i snyggt fodral...
En stor svart fästing plockade jag för en stund sedan från magen på min lilla skatt. Hon har ju inte haft någon fästing sedan i juli innan hon fick sitt fästinghalsband. Trodde nästan att faran var över nu så halsbandet har åkt av. Men icke...Nu är den fula figuren borta i alla fall. Som tur är så verkade det som att den precis hade satt sig.
I helgen passerade antal besökare på bloggen 1500. Antalet sidvisningar är väldigt många flera. Detta är så roligt! Att många av er bloggläsare även återkommer, många dagligen, är jag så glad över. Detta intresse kryddar min tillvaro och var egentligen inget jag förväntade mig när jag först började med denna "dagbok". Det är helt enkelt kul att blogga.
Hon vrider här på huvudet så ni kan se halsbandet ordentligt. Visst ser det varmt och gosigt ut?
Både halsband och täcke passar perfekt och till och med bandaget matchar.

Ensam hemma...
Vacker men blåsig söndag. Vi gick på långpromenad ett par timmar idag, Katrina och jag. Skönt men riktigt blåsigt. Lilla K är verkligen inte fan av blåst. Sedan Katrina blev en del av mitt liv har jag inte tränat någonting. Promenader med Katrina och cykling till och från jobbet naturligtvis men inget annat. Katrina tar all min lediga tid och jag har hittills inte velat lämna henne så mcket. Nu känner jag att det måste bli lite gympa igen så idag fick lilla K vara ensam här medan jag cyklade iväg till friskis för ett pass. Skönt! Nu får det bli ordning på träningen igen. Det är bra med träningsvila ibland men tre månader... Inte bra alls! Konditionen är inga problem men musklerna. Gode värld...Får nog skaffa ett gummiband och jobba med på hemmaplan och armhävningar kan man ju göra på kvällarna innan läggdags. Katrina var själaglad när jag kom hem. Glädjegalopp och kelen som bara den. Hon sprang runt här och busade en lång stund. Det känns härligt med hennes känsloyttringar. Hon släpper verkligen loss numera på alla sätt. Nu ligger hon här i kloss med mig på schäslongen. Hon sover och drömmer att hon springer. Benen går som trumpinnar. Det ser rätt kul ut. Men nu får hon stiga upp för vi ska ta en sista liten kvällsrunda innan nyheterna börjar.
Hem ljuva hem...

I morgon sover vi länge...
Idag var jag på apoteket och köpte mer elastiskt bandage till tassen. Snyggt rött denna gång. Sen hade veterinären skickat ett nytt recept på Rimadyl som jag också hämtade ut. När jag kom hem möttes jag av Katrina som stod utanför dörren och tittade. Morfar hade precis kommit hem till oss för att lämna henne. Katrina fick ett riktigt glädjefnatt när hon fick syn på mig. Det var inomhusgalopp fram och tillbaka, svanssnurr och äkta glädje. Fina, härliga och glada lilla K! Du får gärna väcka mig klockan fem...
Men det är inte alltid lika glada miner. Här står Katrina som en liten tjur med nya röda bandaget och väntar på hissen efter kvällsrundan. Hissen dröjer för någon annan har den. Nu vill hon bara hem till det tuggben som jag har utlovat. Att hon får det har hon full koll på. Här glöms ingenting...
